Vad är ett välfärdsområde? (lättläst språk)

Som patient inom hälso- och sjukvården har du rätt till:

• att få god vård
• att få ett gott bemötande
• att få tillgång till vård
• att få information på ett begripligt sätt
• att dina uppgifter hålls hemliga, dvs. att endast den personal som vårdar dig kan kontrollera dina uppgifter
• självbestämmande, det vill säga rätt att bestämma om sådant som handlar om dig. 

Som klient inom socialvården har du rätt att:

• få högklassig socialvård
• få ett gott bemötande.

Socialvårdens verksamhet ska respektera ditt människovärde, din övertygelse (till exempel din religion) och ditt privatliv.

När du är klient inom socialvården beaktar socialvården dina önskemål, åsikter, intressen och individuella behov. Socialvården beaktar också ditt modersmål och din kulturella bakgrund. 

Egentliga Finlands välfärdsområde har fem resultatområden:

• social- och hälsovårdstjänster (socialservice och hälso- och sjukvårdstjänster)
• tjänster för äldre
• ÅUCS-sjukhustjänster
• räddningstjänster
• koncerntjänster.  

Till social- och hälsovårdstjänsterna hör bland annat hälsostationstjänster, mun- och tandvård, mentalvårdstjänster och missbrukartjänster, socialservice, rådgivningstjänster, skolhälsovård och studerandehälsovård. 

Till tjänsterna för äldre hör bland annat tjänster som ges i hemmet för äldre (bland annat uträttande av ärenden, måltidstjänst, städtjänst) samt hemvård, boendeservice för äldre och närståendevård. 

ÅUCS-sjukhustjänster erbjuder tjänster inom den specialiserade sjukvården, såsom bland annat laboratorietjänster och röntgentjänster. Hit hör också olika sjukhustjänster, såsom tjänster inom kirurgi, inre medicin, hjärtsjukdomar, cancersjukdomar, barnsjukdomar, förlossningar och kvinnosjukdomar.

Koncerntjänsterna är välfärdsområdets interna stödtjänster. Hit hör bland annat ekonomitjänster, personaltjänster, IT-tjänster, kommunikationstjänster och förvaltning. 

Våra yrkespersoner har hundratals yrkesbeteckningar. Den vanligaste beteckningen är sjukskötare, och hos oss arbetar cirka 4 500 sjukskötare. Vi har cirka 3 300 närvårdare, cirka 1 200 vårdare, 600 lokalvårdare, nästan 600 specialistläkare och cirka 500 hälsovårdare. Hos oss arbetar också bland annat socialarbetare, brandinspektörer, laboratorieskötare, IT-experter, instrumentvårdare samt avdelningssekreterare.

Det är i första hand av välfärdsområdesfullmäktige som beslutar om välfärdsområdets ärenden. Välfärdsområdesfullmäktige har 79 ledamöter. Ledamöterna väljs genom val. Välfärdsområdesfullmäktige sammanträder cirka en gång i månaden.

Välfärdsområdesstyrelsen stöder välfärdsområdesfullmäktiges arbete. Styrelsen hjälper till att förbereda och genomföra
välfärdsområdesfullmäktiges beslut. Den leder också välfärdsområdets verksamhet, förvaltning och ekonomi. Välfärdsområdesstyrelsen har 15 ledamöter. Välfärdsområdesstyrelsen sammanträder regelbundet och håller beslutsmöte varannan vecka.

Det finns sektioner och nämnder som hjälper välfärdsområdesstyrelsen.

Föredragningslistorna och mötesprotokollen från Egentliga Finlands välfärdsområdes organ är offentliga handlingar, så vem som helst kan läsa dem.

Välfärdsområdet har också påverkansorgan, såsom rådet för personer med funktionsnedsättning och äldrerådet. Via dem kan invånarna i välfärdsområdet delta i och påverka välfärdsområdets verksamhet. Påverkansorganen sammanträder cirka fyra gånger per år.

Ge respons på tjänsterna och funktionerna i Egentliga Finlands välfärdsområde.

Klicka här för att ge respons.

Du kan också kontakta socialombudet om du är missnöjd med den service eller det bemötande du fått inom socialvården eller småbarnspedagogiken.

Läs mer om socialombudets verksamhet här.

Om du är missnöjd med den service, vård eller det bemötande du fått inom hälso- och sjukvården kan du kontakta patientombudet.

Läs mer om patientombudets verksamhet här.