Stöd till barnfamiljer

Det finns många organisationer som tillhandahåller tjänster för barnfamiljer. Kontaktuppgifter finns på webbsidan för barnskyddsorganisationer i Egentliga Finland (på finska).

Barnrådgivningen stöder föräldraskapet och familjens välbefinnande när det gäller barn under skolåldern.

Kontakta skolans/läroanstaltens hälsovårdare om du oroar dig för hur ditt barn eller din ungdom orkar i skolan eller om det gäller barnets tillväxt, pubertet eller problem som har att göra med välbefinnande och hälsa.

Skolkuratorn kan hjälpa om ditt barn har svårigheter i skolan eller med sociala relationer. Kuratorn hanterar problem som har att göra med tillväxt och utveckling, samt konflikter i skolan.

Skolpsykologen kan hjälpa när ditt barn har inlärningssvårigheter eller behöver stöd med känslomässiga problem. Du kan också kontakta skolpsykologen om ditt barn har svårigheter med koncentration eller motivation, eller om ni behöver stöd i en krissituation.

Uppfostrings- och familjerådgivningen ger stöd i frågor som gäller barnets psykiska utveckling, föräldraskap, interaktionsproblem i familjen, eller när barnet har problem med sociala relationer eller det behövs stöd vid förändringar eller kriser i familjen (t.ex. skilsmässa, ombildade familjer, en närståendes död).

Socialt arbete för barnfamiljer är en tjänst för föräldrar som känner sig utmattade, har psykiska problem eller är deprimerade. Kontakta den här tjänsten också om ditt barn har psykiska problem, er familj har ekonomiska problem eller problem som gäller boendet, om det behövs stöd för att klara av vardagen eller för att bedöma behovet av andra tjänster eller om familjen ställs inför en plötslig kris.

Det är viktigt att kontakta barnskyddet om föräldrarna använder mycket rusmedel eller det förekommer våld i hemmet eller om barnet använder rusmedel, begår brott eller försummar skolgången.

MLL:s (Mannerheims barnskyddsförbund) föräldratelefon och chat

När du ringer föräldratelefonen kan du diskutera vad som helst som gäller föräldraskapet. I telefonen svarar en person som är utbildad av MLL. Du kan vara helt anonym när du ringer, chattar eller skriver till föräldranätet.

Befolkningsförbundets samtalsstöd

Befolkningsförbundet erbjuder kostnadsfritt samtalsstöd för barnfamiljer för att stödja föräldraskap samt föräldrars relationer och sexualhälsa. 

• Det är viktigt att du som förälder försöker ha en aktiv kontakt med dina barn och att du är närvarande i deras vardag. Fråga regelbundet hur ditt barn eller din ungdom mår.
• Om ditt barn eller din ungdom berättar att hen mår psykiskt dåligt eller har ett behov att skada sig själv ska du ta det på allvar och diskutera med barnet/ungdomen. Berätta hur viktig hen är och att hen har personer i sin närhet som bryr sig.
• Beröm och tacka barnet/ungdomen för att hen berättar om sitt mående. Bemöt hens oro med lugn och intresse och visa att du finns där som stöd. Det är också helt okej att visa att du är orolig för barnets/ungdomens mående.
• Sök vid behov hjälp för att kunna diskutera med ditt barn eller din ungdom.
• Du kan kontakta skolhälsovårdaren eller studerandehälsovården. Det går också bra att kontakta skolkuratorn, skolpsykologen, din egen hälsostation, och vid behov jouren.
• Om situationen är akut och du behöver omedelbar hjälp av hälso- och sjukvårdspersonal ska du ringa social- och krisjouren, tfn 02 2626002 eller nödnumret 112.

Det är vanligt att humöret skiftar hos barn och ungdomar. Ångest eller rädsla är normala känslor som var och en av oss kan känna ibland. Men ibland kan ångesten försvåra barnets/ungdomens vardag eller försämrar funktionsförmågan. Psykporten.fi är en webbplats som erbjuder hjälp med låg tröskel. Här finns bland annat egenvårdsprogram och information för föräldrar om ångest och depression samt om hur man kan stödja sitt barn eller sin ungdom.

Hur kan jag stödja barnets/ungdomens psykiska välbefinnande hemma?

• Egenvårdsprogram och hjälp för att stödja ungas psykiska hälsa: https://www.mielenterveystalo.fi/sv/unga
• Egenvårdsprogram och hjälp för att stödja barns psykiska hälsa:
  https://www.mielenterveystalo.fi/sv/barn

Om egenvårdsprogrammen inte räcker till kan du kontakta hälsovårdaren, skolkuratorn eller skolpsykologen vid barnets/ungdomens skola eller läroanstalt.

Om du vill att situationen för din familj ska utredas kan du göra en anmälan till eller kontakta socialvården, som bedömer stödbehovet. Under tjänstetid kan du också ringa socialservicen i ditt område.

Om du eller ditt barn redan är klienter hos socialservicen ska du kontakta din kontaktperson direkt. Annars kan du kontakta socialservicen via ovan nämnda kanaler.

Ditt ärende tas emot av ett Fackla-team ( kund- och servicehandledning) som kommer att bedöma situationen för er familj, ert vårdbehov samt behovet av barnskydd. Under bedömningen av servicebehovet kommer personalen att tillsammans med dig bedöma barnets och familjens situation och eventuella servicebehov. Syftet är att ta reda på vilka resurser du och ditt barn redan har och att kartlägga eventuella servicebehov. Under träffarna diskuterar man med föräldrar och barn både tillsammans och enskilt. Vid behov kan också möten med andra relevanta parter ordnas.

Bedömningen av servicebehovet ska vara klar inom tre månader. Ofta kan situationen utredas snabbt och redan under bedömningen, men ibland kräver den ett mer långvarigt stöd. I sådana fall inleds socialt arbete för barnfamiljer eller barnskyddsåtgärder. Bedömningen av servicebehovet samt beslut om olika tjänster görs av en yrkesutbildad inom socialvården. Tjänster som kan bli aktuella är till exempel familjearbete eller en stödperson eller stödfamilj för barnet eller den unga personen. Målen för tjänsterna och genomförandet av dem bedöms tillsammans.

Familjens situation beaktas individuellt med så litet ingripande som möjligt. Socialarbetaren planerar stödåtgärder tillsammans med familjen och vid behov i samarbete med familjens stödnäverk. Socialarbetarens arbete är konfidentiellt.

Stödåtgärder som kan erbjudas föräldrarna i hemmet är till exempel hemtjänst, socialhandledning, intensifierat familjearbete och familjerehabilitering. Familjen kan också erbjudas familjerehabilitering i sluten vård för att under en viss tid får intensivt stöd i vardagen. Barnet kan få en stödperson eller stödfamilj. I vissa fall måste barnet placeras utanför hemmet för en kort tid. Långtidsplacering, dvs. omhändertagande av ett barn, görs endast om andra stödåtgärder inte är tillräckliga.

Barnskyddets öppenvård finns till för att skydda barnet mot skadliga levnadsförhållanden, utslagning eller självskadebeteende. Målet är att åstadkomma en förändring i barnets och familjens situation, och därför görs en bedömning av familjens stödbehov. I bedömningen beaktas barnets intressen och behov. Barnskyddets öppenvård kan vara till hjälp när familjen behöver mycket stöd och andra tjänster inte räcker till.