Hoppa till huvudinnehåll

För proffs

Karriärberättelser: Lina-Lotta och Kenneth, psykologer

Inom missbrukar- och mentalvårdstjänsterna på Egentliga Finlands välfärdsområdes (Varha) basnivå arbetar 36 psykologer som stöd för den mentala hälsan för boendena i Egentliga Finland. Två av dem, för några år sedan utexaminerade, Lina-Lotta Kauhanen som jobbar på Digimentalvårdskliniken, och Kenneth Tuominen som arbetat som psykolog i över 20 år, från missbrukar- och mentalvårdstjänsterna i Pargas, talar om sina karriärberättelser.

Lina-Lotta Kauhanen ja Kenneth Tuominen seisovat vierekkäin ja hymyilevät.

De båda blev intresserade av psykologi redan på gymnasiet.

- I gymnasiet klarnade tanken på att inrikta sig mot psykologi samt intresset för mental hälsa och särskilt för behandling av psykiatriska störningar, säger Kenneth.

För Lina-Lotta var det däremot inte helt klart att utexamineras som psykolog och hamna i mentalvårdsarbete. Hon var intresserad av psykologi redan på gymnasiet, men lockades av utländska äventyr och hon började studera engelska och litteratur i Skottland.

- Jag studerade psykologi som biämne, blev intresserad och kom fram till att byta in det som huvudämnet i mina studier. Efter kandidatstudierna sökte jag mig till magisterstudier i Finland för att få förutsättningar att arbeta som legitimerad psykolog i Finland. Efter utexamineringen 2022 har jag hittills jobbat inom det kliniska arbetet i hemlandet, tidigare inom den specialiserade sjukvården och nu på basnivån.

Arbete på distans och närvarande på verksamhetsstället

Lina-Lotta och Kenneth arbetar som tvåspråkiga psykologer. Största delen av deras arbetsdagar går till patientarbete, Lina-Lotta arbetar från hemmakontoret i Helsingfors på distansmottagningar och Kenneth på arbetsplatsen i Pargas.

- Jag träffar enskilda kunder, och med de flesta av dem genomför jag tidsbestämda och målinriktade korttidsterapeutiska vårdperioder. Psykologen kan också genomföra kortare bedömningsperioder som stöd för planeringen av vården samt även diagnostik av koncentrationssvårigheter, berättar Lina-Lotta närmare om sitt arbete.

Till de bådas arbetsdagar hör dessutom konsultation och möten, Lina-Lotta har även planering och styrning av distansgrupper samt bl.a. utbildning i kognitiv korttidsterapi. Hon är också medlem i kommunikations- och tvåspråkighetsgruppen och planerar och genomför innehåll för sociala medierna på kontot @kehittyva_varhan_sotekeskus.

Betydelsefulla möten skapar arbetets engagemang

Patientmöten kräver förberedelser och även återhämtning mellan dem. Men det är det bästa som en arbetsdag ger.

- De bästa arbetsdagarna har ett varierat innehåll, då jag tycker det är lättast att upprätthålla sin egen aktivitetsnivå och fokusera på arbetsuppgifterna optimalt – i synnerhet nu när jag arbetar vid bildskärm. Även om patientmöten kräver förberedelser, närvaro och är även psykiskt belastande, är de ändå definitivt detta arbetes salt, säger Lina-Lotta.

Kenneth för sin del berättar att en bra arbetsdag består av en lämplig brådska, vilket betyder att det ändå är möjligt att hålla pauser och återhämta sig till nästa möte.

- Det bästa i mitt arbete är betydelsefulla möten och stunder när man inser att man har kunnat vara en medmänniska för en annan människa, berättar Kenneth.

Kenneth anser att arbetets engagemang består av betydelsefulla möten med olika människor.

- Känslan av uppskattning kommer å andra sidan från patientrespons men också från det stöd som arbetsgivaren visar för arbetet, berättar han.

- Det klassiska svaret torde vara en känsla av betydelsefullhet som uppstår när kunderna får nytta av kontakten och mår bättre efter behandlingen. En positiv feedback värmer alltid, men nästan mer betydelsefullt är kundernas steg i den egna processen som de själv ibland anser vara små steg – för mig avspeglar det ändå sig som en betydande förändring i riktning mot det uppställda målet, säger Lina-Lotta.

Dessutom inspireras Lina-Lotta av utvecklingsarbete som man får göra på den digitala mentalvårdskliniken till exempel när grupper planeras och genomförs samt till exempel när kommunikationsstrategiska mål för mentalvårdstjänsterna övervägs.

Man ger stöd för varandra i vardagen

Lina-Lotta har arbetat på Digimentalvårdskliniken sedan januari i år. Inom mentalvårdsarbetet på basnivå fascinerades hon av mångsidigheten bland patienterna, täta och tidsbestämda kontakter samt målmedvetenhet.

- Det har varit trevligt att se att mina förväntningar har uppfyllts på många sätt. Samtidigt är det möjligt för psykologen att utföra sitt arbete på sin egen stil, genom sin kliniska känsla och med hänsyn till patientens individuella situation. Distansarbete har känts överraskande trevligt och har ökat flexibiliteten i det egna livet – vad jag saknar är gemensamma luncher med kollegor, säger Lina-Lotta.

Hon är dessutom positivt förvånad över hur mångsidiga arbetsuppgifterna är och över det stöd och de möjligheter till utbildning som har erbjudits för arbetet: de har varit mycket välkomna, särskilt i början av karriären. Även Kenneth har under sin karriär utbildat sig och upprätthållit sitt yrkeskunnande.

- 25 års erfarenhet av psykologarbete har lärt mig ödmjukhet och skälighet. I början av karriären var det nog en mer idealistisk uppfattning om de egna förmågorna och de verktyg som står till förfogande, tillägger Kenneth.

Kenneth anser att ett bra arbetssamfund är ett sådant där man gör samarbete med varandra och stöttar och hjälper varandra i vardagliga utmaningar.

Lina-Lotta för sin del uppskattar omedelbarhet och att man stöder och hjälper varandra.

- Man kunde tro att vår arbetsgemenskap är fragmenterad och distanserad, eftersom vi arbetar på distans. Tvärtom känns det som om vi har mycket nära kontakter, för när alla jobbar på distans utnyttjar vi mycket Teams och försöker se varandra nästan dagligen via videoförbindelse med låg tröskel. Det är alltså svårt att isolera sig i sitt eget arbetsutrymme.

Till frågan om vad dina arbetskamrater inte vet om dig, har de båda ett svar. Kenneth misstänker att ingen vet att han har avlagt jägarexamen.

Lina-Lotta tror att man utanför teamet på Digimentalvårdskliniken inte vet att hon tillbringar fritiden med musik, speciellt med att sjunga, både ensam, i sångensembler och i körer. Som barn har hon också deltagit i en tv-sångtävling.

Lina-Lotta berättar att hennes superkraft är att kunna anpassa sig till alla situationer, Kenneth lyfter fram skratt och humor.