Karriärberättelsen om akutvårdaren Julius

Julius Toivakka kom som akutvårdare till räddningsverket genom en ambulanspraktik. I detta fall var Toivakka studerande, och gjorde sin sista praktikperiod som anställd av räddningsverket och arbetade som assistent till den undervisande akutvårdaren. Arbetspraktiken utfördes under helt normala arbetsskift.

Jag ansökte om att få studera till läkare innan jag blev akutvårdare, men jag lyckades inte komma in, och på förslag av min partner bestämde jag mig för att ansöka om att bli akutvårdare. Jag kom in på första försöket och blev genast förtjust i yrket. Nu funderar jag inte längre på att studera till läkare, jag vill utveckla min karriär inom akutvården. Arbetspraktiken bekräftade ytterligare att jag hade hittat rätt. Jag gjorde min första praktik på Tyks Akuten i Salo och mina två sista praktikperioder på räddningsverket i Egentliga Finland. Vid sidan av mina studier har jag också jobbat lite extra inom ambulanssjukvården.

Ambulanspraktiken våren 2023 ledde naturligt till sommararbete vid räddningsverket och Toivakkas arbete vid räddningsverket fortsatte även efter sommaren. Den nya akutvårdaren har varit nöjd med sin karriär.

Utbildningen i utbildningsambulansen var en utmärkt introduktion till det praktiska arbetet. Jag tror att den här modellen är till stor nytta för båda parter, både den studerande och arbetsgivaren. Under min praktik som anställd hade jag ett mycket större ansvar än under en "vanlig" praktik, och när jag började mitt sommarjobb hade introduktionen redan gjorts. 

Det finns ingen vanlig dag

Arbetsdagar kan se väldigt olika ut. Naturligtvis finns det rutiner för varje dag, till exempel kontrolleras ambulansen alltid i början av skiftet. Att vara i beredskap kan innebära några få uppdrag vissa dagar, medan de andra dagarna kan vara helt fulla med uppdrag. I Åbo-området är Åbo centralstation, Reso och Jaani särskilt brådskande stationer. Personligen gillar jag dock det praktiska arbetet och jag gillar det speciellt på centralstationen i Åbo, där det normalt är många uppdrag.

Toivakka påpekar att även en så kallad "uppdragsfri dag" alltid innehåller stationstjänst, såsom påfyllning av lager, kontorsarbete och beställning av läkemedel. Självutveckling i form av utbildning är också en viktig del av jobbet.

För mig är det däremot brådskan i jobbet som lockar. Det är ibland stressigt om man har mycket att göra, men å andra sidan går arbetsdagarna väldigt fort och man blir alltid utmanad. Man måste alltid göra sitt jobb professionellt, trots att det är bråttom. Det hjälper också att vi alltid har endast en patient åt gången. När du hanterar en patientsituation behöver du inte tänka på nästa jobb.

Att arbeta under press skrämmer inte Toivakka, tvärtom motiverar det honom.

Jag gillar att arbeta under press, hantera situationer och utmana mig själv. Att till exempel arbeta i ett team på ett gemensamt uppdrag med ett fältteam och en medicinsk helikopter är precis den typ av utmaning som jag gillar. Även liknande uppdrag kan vara väldigt olika, eftersom varje situation är unik och patienter och deras anhöriga alltid måste bedömas individuellt.

Det finns många kollegor på stationen och de är en viktig tillgång på jobbet. Mellan uppdragen pratar vi också om vanliga saker och det är viktigt att bygga förtroende.

Många säger att vi är som en andra familj här på brandstationen eftersom vi tillbringar så mycket tid tillsammans.

Uppskattning från kunder och kollegor

Toivakka får en känsla av uppskattning för sitt arbete från sina kunder. Även om det ur den anställdes synvinkel kan ha varit en rutinuppgift, kan det för kunden vara en riktigt stor sak och att bli tackad för ett väl utfört arbete ger uppskattning för ens eget arbete. Toivakka lyfter också fram vikten av feedback från kollegor och betydelsen av tyst kunskap.

Feedback från kollegor är verkligen viktigt. Vi går igenom uppdragen tillsammans; vilka saker som gjordes bra, vad som kan utvecklas. Det här är verkligen viktiga erfarenheter, särskilt för en ny akutvårdare, eftersom de belyser lyckade uppdrag och utvecklingsområden. Jag är verkligen tacksam för den här feedbacken och uppskattar den mycket. Jag gillar också att ge positiv feedback själv. Så här i början av min karriär, uppskattar jag de erfarna kollegornas professionalism, den tysta kunskap som man inte kan lära sig från böcker och det faktum att denna kunskap delas aktivt och att människor vill hjälpa andra att utvecklas.

Uppfyllde verkligheten i akutvårdarens jobb dina förväntningar?

Redan före min första utbildning hade jag en realistisk uppfattning om hur mitt framtida jobb skulle se ut. Lärarna hade förberett mig väl för jobbet. Arbetet som akutvårdare innebär också en hel del rutinmässigt arbete, även om de mest synliga uppgifterna är de brådskande akutuppdragen. Å andra sidan kan rutinarbete visa sig vara mycket utmanande, till exempel kan patienternas sociala utmaningar vara svåra att hantera, medan det för många somatiska nödsituationer finns enkla behandlingsriktlinjer för att stödja akutvårdsarbetet och därmed underlätta vården.

Men mina förväntningar infriades och jag trivs med mitt jobb varje dag.

Så var hittar du styrkan för ett utmanande jobb? Vilken är din superkraft?

Även om jag pratar mycket med mina kollegor är det inte många som vet det här om mig. Jag gillar att sticka på min fritid. Jag gillar också att vandra och jag får mycket energi från naturen.

Det pågår mycket forskning inom akutvård och riktlinjerna för vården uppdateras ständigt.

Min superkraft är självutveckling och att hålla mig uppdaterad. Motivationen till jobbet kommer från det faktum att området förändras och utvecklas och att du måste konstant uppdatera dina egna färdigheter.

Arbetet som akutvårdare betonar också samarbete, förtroende för andra och vikten av lagarbete. Positivitet är inte heller en dålig sak, även om det ibland finns tuffa situationer.

Att ringa nödnumret är till exempel en stressande situation för en patient. Jag försöker alltid att läsa av patienten, att ge en liten glimt av glädje mitt i krisen. Detta kräver en hel del situationsmedvetenhet, inga skämt vid fel tidpunkt. Ett leende på patientens läppar gör mig också alltid på gott humör.