Information till en avlidens anhöriga och närstående
En närstående människas bortgång är en av livets största kriser. Det är viktigt att du tar hand om din ork mitt i sorgen och att du söker hjälp i tid om krafterna inte räcker till.
På den här sidan hittar du allmänna praktiska anvisningar över hur du ska gå till väga genast efter att en närstående har gått bort och annan behövlig information gällande ärenden i anknytning till döden. Vi berättar också om stöd för att bearbeta sorg. Avsikten är att hjälpa dig i de svåra stunderna.
Fastställande av döden
Om din närstående har avlidit hemma, ring 112, som ger dig ytterligare anvisningar. Om din närstående har avlidit i vård i livets slutskede hemma, ring enheten så får du anvisningar. Om din närstående har avlidit på ett sjukhus eller en vårdplats tar personalen hand om saken. Om det är fråga om en plötslig eller onaturlig död, ring 112. Oavsett situationen görs det en utredning av dödsorsaken.
Vart ska man meddela ett dödsfall?
Den läkare som har gjort dödförklaringen meddelar dödsfallet till befolkningsdatasystemet. Det kan ta 1-2 veckor för uppgiften att registreras. Till exempel olika myndigheter, kommuner, banker, försäkrings- och arbetspensionsanstalter samt församlingar ser uppgiften om dödsfallet direkt i befolkningsdatasystemet. Det underlättar dock ofta om de anhöriga kontaktar dessa instanser själv. Du kan läsa mer om detta här (suomi.fi)
Inledande av begravningsarrangemangen
Som anhörig kan du inleda begravningsarrangemangen genast, men för att komma överens om ett datum för begravningen förutsätts det ett begravningstillstånd. Enligt begravningslagen ska församlingarna eller de kyrkliga samfälligheterna inom Finlands evangelisk-lutherska kyrka hålla allmänna begravningsplatser. I alla frågor gällande bortgången av en närstående och begravningsarrangemangen får du också stöd och hjälp av Evangelisk-Lutherska kyrkan i Finland
Kommunen tar hand om begravningen om den avlidna inte har några anhöriga eller närstående som kan ordna den. Begravningen ordnas i samarbete med begravningstjänsten och den täcker endast de nödvändiga kostnaderna. Kontakten till kommunen sker i regel via myndigheterna och kostnaderna för begravningen faktureras från dödsboets tillgångar. Kommunen ansvarar inte för tömning av bostad eller ärenden gällande kvarlåtenskap, och för ett dödsbo som inte har någon arvinge utnämner Statskontoret en boutredningsman.
Eventuellt val av begravningsbyrå
Du kan också kontakta en begravningsbyrå som hjälper dig att ordna begravningen. Begravningsbyrån sköter alla praktiska ärenden, såsom transport av kistan, begravningen och eventuella meddelanden till myndigheter. Begravningsbyråerna erbjuder olika tjänster och paket.
Välj begravningssätt
Bestäm hurdant begravningssätt som önskas (i regel jordbegravning eller kremering). Det här kan vara enligt arvingarnas eller den avlidna personens egna önskningar, om sådana finns. Om den avlidna hade särskilda önskemål gällande begravningen ska de beaktas. Om det inte finns något önskemål ska de anhöriga fatta besluten.
Val av gravplats
Om man väljer jordbegravning ska man välja en gravplats. Gravgården kan vara t.ex. en kyrkas gravgård eller någon annan plats och skaffandet av gravplatsen sköts i regel via begravningsbyrån. Om man väljer kremering ska man välja en plats där askan kan strös ut eller begravas, eller så kan man välja t.ex. en urna eller placering i en minneslund.
Val av begravningsdag och plats för begravningen
Välj begravningsdagen och var begravningen ska hållas. Begravningen kan ske i en kyrka, hemma, i en minnesstund eller på en annan plats. Begravningsbyrån kan hjälpa med att ordna behövliga utrymmen och arrangemang.
Skötande av dokument som hänför sig till begravning
Begravningsbyrån ombesörjer och hjälper ofta också till med skaffande av begravningstillstånd, dödsattest och övriga dokument.
Inbjudan till och annonser om begravning
Det är vanligt att man annonserar begravningen i en dagstidning, i kyrkan eller på annat sätt, t.ex. elektroniskt. Begravningsbyrån kan hjälpa med sändandet av inbjudan till begravningen. Planera vem du vill bjuda in till begravningen och minnesstunden.
Ordnande av minnesstund
Efter begravningen kan man ha en minnesstund där släkt och vänner samlas och minns den avlidna. Det här kan antingen vara en enkel kaffebjudning eller ett större evenemang och det kan ordnas till exempel i församlingshemmet, hemma eller på en restaurang.
Bouppteckning
Efter begravningsarrangemangen är det viktigt att göra en bouppteckning och sköta ärenden gällande arv. Bouppteckningen ska göras inom tre månader efter dödsdagen.
Ytterligare information:
Bouppteckning, hur gör jag? (suomi.fi)
Bouppteckning och bouppteckningshandling – vad innebär de och hur ska man göra? (vero.fi)
Ägodelar/egendom som den avlidna haft med sig
När en närstående avlider på en institution, såsom ett sjukhus, ett vårdhem eller en annan institution, ska de anhöriga se till att de avhämtar den avlidnas ägodelar och kläder. De anhöriga informeras om bortgången och får anvisningar för att avhämta egendomen. Du kan också själv kontakta personalen och be om anvisningar för hur du ska gå till väga. De avhämtade sakerna är dödsboets egendom.
Sorg är en normal känsla i en situation där du har förlorat en person som stått dig nära. Bearbetande av sorgen och mentalt stöd är viktiga i situationen eftersom sorgeprocessen kan vara lång och ha många skeden. Det är viktigt att ta hand om sitt eget välmående under sorgeprocessen. Tillräcklig sömn, näring och motion kan stöda sorgeprocessen. Ibland kan bearbetandet av sorgen tära på krafterna och därför är det viktigt att du lyssnar på dig själv och vid behov ber om hjälp.
Sorgeprocessen är personlig: Sorgen ser inte likadan ut för alla och alla upplever den på sitt eget sätt. Det är normalt att uppleva många olika känslor, såsom sorg, hat, skuld, desperation och till och med lättnad. Sorgen kan ta sig uttryck i fysiska symtom, såsom trötthet, sömnlöshet eller brist på aptit.
Att ge tid åt sorgen: Sorgeprocessen kan pågå i flera månader eller till och med år. Det finns inget rätt eller fel sätt att sörja, och det är viktigt att du ger dig själv tillåtelse att känna och bearbeta känslorna i lugn och ro. Med tiden kan sorgen lätta, men den kan också återkomma i vågor.
De närståendes roll: Familjemedlemmar och vänner kan erbjuda stöd men det är viktigt att också du som närstående kan be om hjälp när du behöver det. Ibland är det lättare att prata med en utomstående person än med de närstående, eftersom vänner och familjemedlemmar själva kan vara djupt sorgsna.
Professionellt stöd: Om sorgen känns för tung eller varar länge, kan det vara nödvändigt att få professionell hjälp. Yrkesutbildade personer kan erbjuda stöd och hjälpa dig att bearbeta svåra känslor. Läs mer om hur man kan söka hjälp på servicestigarna stöd i krissituationer och för sinnets välmående .
Huruvida en obduktion görs eller inte beror på situationen och behovet att utreda dödsorsaken. Vanligen görs en obduktion om dödsorsaken är oklar eller om döden beror på en sjukdom vars orsak inte är klar eller om döden är tvivelaktig eller om det hänför sig en misstanke om brott till den.
Den läkare som har vårdat patienten skriver ett begravningstillstånd, som behövs för begravandet av den avlidna. Läkaren skriver också en dödsattest. Om det inte finns tillräckligt med information om dödsorsaken för att skriva dödsattesten, gör man med de anhörigas samtycke en medicinsk obduktion av den avlidna. Den läkare som senast har vårdat patienten delger de anhöriga resultaten av den medicinska obduktionen. En medicinsk obduktion görs i ÅUCS/sjukhustjänster. Ytterligare information gällande begravningstillstånd och dödsattest får du av läkaren och den övriga personalen på den vårdande avdelningen. Uppgifter ges endast till en närmast anhörig eller en annan närstående.
En rättsmedicinsk obduktion görs när det enligt polisens övervägande är nödvändigt (t.ex. olycksfall, brott, självmord, yrkessjukdom, vårdåtgärd) och för det behövs det inte något tillstånd av de anhöriga. Obduktionen görs av en rättsläkare vid Institutet för hälsa och välfärd (THL). Du kan läsa mer om ärenden som berör rättsmedicinsk obduktion på THL:s sidor. Ifall en rättsmedicinsk obduktion utförs, ger rättsläkaren begravningstillståndet och skriver dödsattesten (inte den läkare som har vårdat patienten).
En utredning av dödsorsaken som görs genom en medicinsk obduktion kan ta flera månader. En rättsmedicinsk obduktion tar vanligen ännu längre.
Begravningstillståndet kan också beviljas innan dödsorsaken har klargjorts. Begravningstillståndet behövs innan församlingen tar emot den avlidna. Begravningsbyrån tar hand om att hämta kistan och man kommer skilt överens om visning av den avlidna. Allmänt taget försöker man ordna visningen så fort som möjligt efter döden. Läkaren fattar beslut om dödförklaring och beslutar inom vilken tid den avlidna förflyttas.
När läkaren ger begravningstillstånd övergår ansvaret för transporten av den avlidna till de anhöriga. Innan begravningstillståndet beviljas ansvarar en myndighet, såsom polisen eller hälsovården, för transporten av den avlidna. Efter att begravningstillståndet har beviljats kan de anhöriga välja en begravningsbyrå, som ombesörjer transporten av den avlidna och begravningsarrangemangen. När begravningsbyrån avhämtar den avlidna är det också möjligt att utföra en visning av den avlidna. Visningar av en avliden avtalas alltid separat.
Begravningsbyrån svarar för de praktiska arrangemangen, såsom transporten av den avlidna till begravningsplatsen, valet av kista och eventuell annan service, såsom ordnande av en minnesstund. Begravningsbyrån kontaktar också de behövliga myndigheterna, såsom församlingen och hälsocentralen.
Begravningen kan utföras på olika sätt, till exempel jordbegravning eller kremering, och begravningsbyrån hjälper i valet av lämpligt begravningssätt och en lämplig plats för begravningen. Det är också viktigt att de anhöriga tar kontakt med en begravningsbyrå så fort som möjligt efter att de har fått begravningstillståndet, så att alla behövliga arrangemang hinner bli färdiga i tid.
Det kan beviljas kompletterande utkomststöd för utgifter för begravning då dödsboets tillgångar inte räcker till för de nödvändiga utgifterna för begravning. Dödsboets tillgångar beaktas när understöd för begravning beviljas, likaså den efterlevande makans eller makens inkomster och tillgångar. Gällande detta ska man uppvisa bouppteckningen och en utredning om ekonomiska tillgångar på dödsdagen och saldon på bankkonton samt makans/makens aktuella kontouppgifter.
Dödsattesten är ett viktigt rättsmedicinskt och statistiskt dokument, med vilket man påvisar att utredningen av dödsorsaken har slutförts och att liket får begravas eller överlåtas till medicinsk undervisning eller forskning.
Dödsattesten skrivs av
- den läkare som har vårdat personen under hens sista sjukdom, den läkare som har gjort utredningen av dödsorsaken eller en tjänsteläkare
- den läkare som har vårdat modern eller handhaft förlossningen när det gäller ett barn som har varit dödfött eller som har dött före 28 dygns ålder
- den rättsläkare som har gjort obduktionen efter en rättsmedicinsk obduktion.
Dödsattesten kommer inte automatiskt. Man kommer vanligen överens om den med den läkare som har vårdat den avlidna. En nära anhörig eller en annan närstående kan be om dödsattesten av den enhet som har vårdat den avlidna eller senare av välfärdsområdet eller dödsattestarkivet.
Dödsattesten behövs inte för ärenden som berör arv eller andra officiella ärenden. Dödsattesten är sekretessbelagd.
Meddelandet om döden går via befolkningsdatasystemet till många myndigheter, banker och försäkringsbolag.
Läs mera:
Närmare information om dödsattest (Statistikcentralen: Dödsattestarkivet)
Bouppteckningen är en process där man utreder den avlidna personens tillgångar och skulder och gör en grund för arvsskiftet. Bouppteckningen kan ske i flera faser och kräva noggrann dokumenthantering. Ifall processen känns för komplicerad, kan det vara klokt att be om hjälp av en jurist eller en sakkunnig inom bouppteckningar. Om den avlidna inte har några arvingar, utnämner Statskontoret en boutredningsman. Om det finns arvingar, kan de tillsammans besluta vem som sköter de praktiska arrangemangen gällande bouppteckningen.
Ytterligare information:
Bouppteckning, hur gör jag? (suomi.fi)
Bouppteckning och bouppteckningshandling – vad innebär de och hur ska man göra? (vero.fi)
Uppgifterna i kund- och patientjournalerna är sekretessbelagda även efter patientens död. Den avlidnas kund- och patientuppgifter kan utlämnas endast i den utsträckning det är nödvändigt för att utreda eller tillgodose viktiga intressen eller rättigheter hos den person som ber om dem. Den som ber om uppgifterna har inte rätt att få se den avlidnas kund- och patientjournaler utan begränsning. I begäran ska man alltid nämna användningsändamålet (grund för utlämnande). Anvisningar för begäran om patientuppgifter hittar du här
Bouppteckning ska förrättas inom tre (3) månader från dödsdagen, om inte Skatteförvaltningen har beviljat förlängd tid för bouppteckning. Ett dokument om beviljad tilläggsfrist som Skatteförvaltningen beviljat ska sändas till Egentliga Finlands välfärdsområdes (Varha) betalningsövervakning.
För bouppteckning kan dödsboets förvaltare efterfråga beloppet av den avlidnes utestående fordran från Varha. Vi rekommenderar att fullmakten skickas via Suomi.fi-tjänsten eller per post till Egentliga Finlands välfärdsområdes (Varha) registratorskontor.
Om dödsboet konstateras medellöst och kunden har obetalda räkningar till välfärdsområdet vid sin död, kan dödsboets förvaltare sända in bouppteckningsinstrumentet till Varhas registratur och begära att fakturorna makuleras på grund av att dödsboet är medellöst. Dödsboet underrättas skriftligen om eventuell makulering av räkningar.
Dödsboet kan sända bouppteckningarna direkt till Varhas registratorskontor.
Kontaktuppgifter: Egentliga Finlands välfärdsområdes (Varha) registratorskontor