Tarmsjukdomar blir allt vanligare – sök hjälp i tid

De vanligaste inflammatoriska tarmsjukdomarna som behandlas vid Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS) är ulcerös kolit och Crohns sjukdom.

Inga vetenskapliga bevis har hittats för att förklara varför dessa sjukdomar blir vanligare.

– Det mänskliga genomet har inte förändrats, vi är likadana som vi var på stenåldern, så något i vår miljö är orsaken till den ökade förekomsten av tarmsjukdomar, säger Teppo Stenholm, biträdande överläkare vid den gastroenterologiska polikliniken på ÅUCS.

– Bland annat har kosten förändrats, hygienen har förbättrats och användningen av antibiotika är mycket högre än den var för årtionden sedan. Av dessa skäl minskar antalet oskadliga eller till och med nyttiga bakteriearter i tarmen och balansen rubbas. Resultatet kan bli en olämplig attack på det mänskliga försvarssystemet, med tarmslemhinnan som ett indirekt offer, säger Stenholm.

Diarré som varar mer än en månad

De första symtomen på ulcerös kolit, även känd som kolit, är lätta att känna igen.

– En koloskopi behövs om diarrén har varat i mer än en månad. Blodiga diarréer är alltid en anledning till undersökning, säger Stenholm.

Den medicinska definitionen av diarré är att en person tömmer tarmen minst fyra gånger per dag.

Vid Crohns sjukdom kan symtomen vara mycket vaga.

– Symtomen kan vara buksmärtor eller andra vaga symtom, medan kolit är lättare att upptäcka, säger avdelningsöverläkare Jukka Koffert.

Patienterna kommer till ÅUCS med en remiss och den gastroenterologiska polikliniken utför mer än 5 000 undersökningar av tarmar per år.

– Symtomen vid ulcerös kolit är tydligare än vid Crohns sjukdom och diagnosen ställs ofta snabbare. Vid IBD (kronisk inflammatorisk tarmsjukdom) är läkemedelsbehandling den första behandlingslinjen, men cirka 20-25 procent av patienterna med Crohns sjukdom (inom fem år efter diagnos) och 5 procent av patienterna med ulcerös kolit (inom 10 år efter diagnos) genomgår kirurgi trots avancerade läkemedelsbehandlingar, säger Koffert.

Babbel-anestesi introducerad

För ÅUCS personal är detta arbete rutinarbete, men för en ny patient kan det vara skrämmande att komma in för en endoskopi.

– Folk brukar läsa skräckhistorier på internet, och ingen gillar att komma hit, säger sjukskötaren Sanna Venho från gastroenterologiska polikliniken.

Ingreppet är obehagligt och kan vara smärtsamt, så personalen lyssnar på patienten och ser om hen till exempel behöver anestesi eller smärtlindring. Narkos är möjligt men sällsynt. Alla undersökningar av tarmen på barn utförs under narkos.

– Vi berättar för patienten vad som händer och vad som kan komma att hända. Vi lär känna människor och får reda på vem som behöver mer stöd och vem som behöver mindre, säger Venho.

– Som sjukskötare försöker jag prata med patienten, jag kallar det babbel-anestesi, säger sjukskötaren Joni Piispanen. Patienten ska få en bra upplevelse så att de vågar komma tillbaka för en tarmundersökning.

En endoskopi eller kolonoskopi tar vanligtvis 45 minuter.

– Om du ger patienten mycket uppmuntran kommer hen också att ge spontan och direkt positiv feedback. På morgonmötet går vi igenom den feedback vi fått från patienterna och mer än 90 procent av den är positiv, säger Sanna Venho.

Terminologi:

Kolonoskopi, det vill säga endoskopi av tjocktarmen är den viktigaste metoden när man undersöker sjukdomar i änd- och tjocktarmen.

Med enteroskopi, det vill säga endoskopi av tunntarmen, undersöks tunntarmen.

Gastroskopi, det vill säga endoskopi av magen är en endoskopisk undersökning av matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen. I samband med den kan man ta vävnadsprov och göra ingrepp.

Endoskopi, alla ovannämnda undersökningar är olika endoskopier.

Källa: Maghuset, Hälsobyn.

 

Rättat ett fel i texten 27.9.2023 där det stod att kolit kan opereras men inte Crohns sjukdom. Båda sjukdomarna kan behandlas med operation.