Svenskspråkig föreläsningskväll lockade salen full

Den mest långväga talaren var professor Camilla Lindholm från Helsingfors universitet. Hon talade om demens, språk och kommunikation och betonade att man behöver tänka på hur man talar med personer med demens. Man behöver tänka på att tala tydligt och långsamt men inte heller för långsamt. Man ska tala vuxenspråk och inte bebisspråk med personer med demens. Dessutom ska man våga lämna mellanrum för tystnader och ge personen tid att svara på frågor. 

Skillnader i dödligheten mellan finsk- och svenskspråkiga 

Professor Sakari Suominen från Åbo universitet forskar i hälsoskillnader mellan svensk- och finskspråkiga finländare. Svenskspråkiga har en uppskattad längre levnadstid än finskspråkiga. Svenskspråkiga män lever i medeltal 2,5 år längre än finskspråkiga män och för kvinnor är skillnaden cirka 1 år i fördel för svenskspråkiga kvinnor. Enligt Suominen forskar han inte i ämnet för att lyfta upp finlandssvenskar på en piedestal utan han är mer intresserad av de sociologiska och kulturella orsakerna som kan tänkas ligga bakom hälsoskillnaderna. Svenskspråkiga har, enligt Suominen, en mer inkluderande kultur vilket kan vara en av orsakerna bakom hälsoskillnaderna. 

Skyltarna har blivit mer tvåspråkiga på sjukhusbacken i Åbo 

FD Eveliina Tolvanen är specialforskare vid Nordiska språk, Åbo universitet. Hon har i sin forskning, tillsammans med kolleger, tittat på skyltningen på ÅUCS. Hon har jämfört skyltningen på A-sjukhuset jämfört med Fyrsjukhuset. Vissa skyltningar är enbart på finska, vissa är på två språk, finska och svenska och vissa är på tre språk, då engelskan lagts till. Enligt språklagen bör myndigheter, såsom Egentliga Finlands välfärdsområde, skylta på de två nationalspråken, finska och svenska. Varha lyckas med detta ganska bra, vad gäller sjukhusen på ÅUCS-backen. Man har blivit bättre med tiden, alltså är skyltningen på Fyrsjukhuset, som blev klart år 2022, så gott som helt tvåspråkig, medan det finns fler skyltar på enbart finska på A-sjukhuset, som byggdes på 1930-talet. Fortfarande finns det många självgjorda lappar och utskrivna skyltar som enbart görs på finska. De är oftast menade endast för personalen men de syns i många fall också för kunder och besökare. 

Svenskspråkig arbetsgrupp inleder arbetet på ÅUCS ungdomspsykiatri 

Specialistläkare Katri Lahti berättade om projektet att förbättra den svenskspråkiga servicen på ÅUCS ungdomspsykiatri. Man kommer att starta med en arbetsgrupp på svenska från och med januari 2025 i vilken ingår en svenskkunnig läkare, 1,5 sjukskötare och en psykolog. I och med arbetsgruppen kan man garantera service på svenska inom öppenvården. Till servicen hör vård inom intensifierade öppenvården​, konsultationstjänster till barnkliniken​, traumavård​, möjlighet att ordna psykofysiska gruppen som tvåspråkigt och individuella samtal och familjearbete vid både avdelningen J1 och ätstörningsenheten​. 

Dessutom har man på Åbo universitet ett nordiskt samarbete för att förbättra psykiatrikernas kunskaper i svenska språket. Nordplus finansierar en kurs under sena våren 2025​. Det är fråga om ett samarbete mellan Åbo, Umeå och Trondheim​. Kursen riktar sig både till läkarstuderande och specialiserande läkare​. Kursen stärker deltagarnas kunskaper i svenska och utbildar dem också bland annat om lagstiftningen i Sverige, Norge och Finland. 

Karin Simola, direktör för Tvåspråkig service på Varha och Bettina Aaltonen, koordinator vid Tvåspråkig service berättade om Varha som ett tvåspråkigt välfärdsområde och om språkprogrammet som lanserades för personalen och allmänheten i början av veckan, måndagen den 4 november. 

Publiken ställde aktivt frågor under paneldiskussionen  

Kvällen avslutades med en paneldiskussion där publiken fick ställa frågor. I den deltog talarna Camilla Lindholm, Eveliina Tolvanen, Sakari Suominen, Katri Lahti och koordinator för svenskspråkig service på ÅUCS Wiveka Kauppila. Publiken var aktiv och ställde frågor bland annat om hur man väljer sitt användarspråk inom social- och hälsovården.