Rehabilitering i den egna vardagen leder till bästa resultat
Nyckelord:Tillsammans uppställda mål för rehabiliteringen enligt klientens behov, metoder för att uppnå målen, uppföljning av genomförandet, eventuell justering av målen tillsammans, slutbedömning, samt en smidig och trygg vardag i hemmet enligt gemensamt överenskomna fortsatta åtgärder. Allt det här är möjligt inom hemrehabilitering.
Fysioterapeutten Piia Ihander och klienten Ritva. Hemrehabiliteringen har lyckats fint för Ritva som återhämtar sig efter en höftoperation.
Varhas hemrehabiliteringsenheter är uppbyggda på ett något annorlunda sätt. Teamen kan bestå av ergo- och fysioterapeuter, närvårdare och sjukskötare, rehabiliteringshandledare och läkare.
Under en rehabiliteringsperiod går teamets sjukskötare bland annat igenom frågor som rör klientens kost och medicinering, medan ergoterapeuterna har kunskap om bedömningen och rehabiliteringen gällande klientens vardagsfunktioner, övre extremiteter och kognitionsförmåga. Rehabiliteringshandledaren kan informera klienten om de olika förmåner som hen har rätt till. Tjänsten är en kombination av expertisen hos olika yrkesgrupper under hembesök som genomförs enligt klientens behov och mål.
Klienterna är vuxna personer som har nytta av rehabilitering i sin hemmiljö. De flesta är äldre, eftersom yngre får rehabilitering via FPA. Klienterna hänvisas till tjänsten via flera olika vägar.
– Klienterna kan till exempel hänvisas till oss när de skrivs ut från en avdelning på ÅUCS eller i samband med servicehandledning när vårdbehovet bedöms, berättar fysioterapeut Piia Ihander vid hemrehabiliteringen i Reso.
Viktiga samarbetsparter är bland annat de rehabiliterande bedömningsteamen, som nyligen inlett sin verksamhet inom tjänster för äldre i Varha.
– Utskrivningsskötaren kan fråga oss om vi kan besöka klienten i sitt hem tillsammans med dem för att bedöma rehabiliteringsbehovet. De bedömer om klienten till exempel behöver hemvård eller någon annan stödtjänst, fortsätter Ihander.
Anhöriga deltar
En hemrehabiliteringsperiod inleds vanligtvis med ett bedömningsbesök, där man kartlägger personens funktionsförmåga i hemmet, hälsotillstånd, tillgång till tjänster och hjälpmedel samt vilket stöd närstående kan ge.
Om klienten inte själv kan sätta upp målen för sin rehabilitering, utformas de av yrkespersonerna i teamet och även i samråd med närstående. Etappmål kan sättas upp på vägen mot det egentliga målet.
Det första målet kan till exempel vara att klara toalettbesök på egen hand och nästa att kunna hämta posten. För någon kan det vara nog att själv kunna ta sig från rullstolen i sängen, medan någon annan vill kunna gå till butiken själv. En terapeut kan gå till butiken tillsammans med klienten och samtidigt bedöma hur säkert hen agerar på egen hand.
Hemmet som motiverande miljö
I ett hem är man ofta aktivare på olika sätt och rör sig mer. Då kan klienten komma närmare sina mål utan att egentligen ens märka det. Hemmet utgör ett tryggt rum för klienten. Därför kan det vara en utmaning för en yrkesperson att hitta sådana lösningar i hemmet som främjar rehabiliteringen.
Piia anser att det bästa i hennes jobb just handlar om att arbeta hemma hos klienten.
– Klienternas hem är en intressant och även utmanande arbetsmiljö, eftersom de är motiverade att fungera i sitt hem. Framstegen i rehabiliteringen syns också på ett konkret sätt. Visserligen sätter hemmet också gränser.
Hemrehabiliteringen har lyckats fint för Ritva som återhämtar sig efter en höftoperation. Hon har lyckats uppnå sitt mål att tryggt kunna hämta posten själv. Ritva lyfter fram en viktig faktor som har påverkat hennes rehabilitering: man måste på riktigt vara intresserad av sin rehabilitering, träna regelbundet och sköta vardagliga sysslor. Om det inte finns något eget intresse känns det ansträngt och onaturligt att träna och då gör man inga framsteg, säger Ritva.
Hemrehabiliteringsperiodens längd varierar från fyra veckor till tre månader beroende på klientens behov. Antalet hembesök under perioden varierar också. Kontrollsamtal till klienten kan vara nog i vissa fall, men vanligen ingår det två besök per vecka. Även styrketräning och balansträning i grupp kan ingå i en hemrehabiliteringsperiod.
När en hemrehabiliteringsperiod avslutas gör man en slutbedömning i samråd med klienten och utarbetar en uppföljningsplan som hjälper personen att upprätthålla den funktionsförmåga som hen uppnått. Till exempel kan klientens vardag fortsätta inom Varhas rehabiliterande dagverksamhet för att upprätthålla funktionsförmågan. Även grupper och annan verksamhet som organiseras av kommuner och organisationer är viktiga i sammanhanget.
Det multiprofessionella hemrehabiliteringsteamets styrka ligger i att kunna använda mångsidig kompetens och yrkesskicklighet för att klarlägga de faktorer som påverkar klientens rehabilitering.
– Alla medlemmar i teamet försöker alltid hjälpa klienten att klara sig bättre i vardagen, oavsett vilket stöd som behövs, sammanfattar Piia.
Mer information: Rehabilitering hemma | Varha