Hoppa till huvudinnehåll

Nyhet Publicerad 12.8.2024 15.31

När skolstarten är en utmaning – vad kan föräldrar göra?

Nyckelord:

Skolstarten kan innebära en rad psykologiska utmaningar för ett barn eller en ung person. En skolelev kan ha utvecklat ett starkt spelberoende och sömnproblem under sommaren. För en känslig eller orolig elev kan skolstarten vara skrämmande på ett sätt som påverkar vardagen. För en högstadieelev kan det ha blivit problem med vänskapsrelationerna under juni och juli, vilket gör det omöjligt att återvända till skolbänken.   

Bilden visar en skolelev som håller i axelremmarna på en ryggsäck med båda händerna. Bilden är beskuren till barnets mellankropp..

Problemens natur är inte alltid uppenbara. Men varningssignaler som exceptionell trötthet eller frekvent och oklar frånvaro från skolan redan vid skolstarten är varningssignaler om att de bakomliggande orsakerna alltid bör utredas i detalj och så tidigt som möjligt.   

Det viktigaste steget en professionell kan ta för att stödja ett barn som undviker skolan är att hjälpa föräldrarna att ta itu med barnets utmaningar. Psykporten.fi erbjuder ett brett utbud av informationsinnehåll för att hjälpa föräldrar att stödja sitt barn eller sin ungdom genom olika svårigheter. Mielenterveystalo.fi är en tillförlitlig webbtjänst som välfärdsområdena driver tillsammans. Innehållet är avgiftsfritt och kräver inte inloggning för att användas.   

Psykporten erbjuder också självhjälpsprogram för skolutmaningar. De kräver dock att en vuxen är involverad för att lyckas.   

Om föräldrarnas stöd inte räcker till?    

Föräldrastöd och egenvård hjälper nödvändigtvis inte alla. Det är viktigt att de grundläggande sakerna i vardagen hemma fungerar så att barnets eller ungas psykiska välbefinnande kan bedömas på ett tillförlitligt sätt i sådana situationer. Sover och rör sig barnet eller den unga tillräckligt? Äter han eller hon regelbundet? Tillbringar han eller hon fritiden utan skärm? Har föräldern förmåga och mod att ingripa om barnet eller den unga använder skärmen för mycket eller för sent på kvällen?   

Om vardagen är i ordning och egenvårdsprogrammen inte fungerar för familjen, lönar det sig att kontakta skolhälsovården. Barnets eller ungdomens egen skola har ofta redan den psykosociala kompetens som krävs för att behandla mild till måttlig ångest, depression, panik, sömnlöshet och missbruk hos barn och ungdomar.    

Förälderns hälsa kan också ha en inverkan på barnets eller ungdomens utmaningar med skolnärvaro. Om en förälders egen psykiska hälsa har försämrats bör de inventera sin situation online med hjälp av Terapinavigatorn. Det är ett vårdverktyg som hjälper vuxna att söka vård när sådant behövs. Det ger också en rapport för att påskynda tillgången till hjälp. Hela familjen gynnas av att föräldern också får den hjälp han eller hon behöver.

Starkare tjänster genom projektarbete  

I Egentliga Finlands välfärdsområde (Varha) stärks tjänsterna för psykosocial mentalvård i ett tidigt skede för barn och unga genom projektet Egentliga Finlands program för hållbar tillväxt.   

Varha har redan utbildat cirka 200 specialister inom psykosociala metoder för att behandla mild och måttlig ångest, depression, panik, sömnlöshet och olika missbruk hos barn och ungdomar i skolor i Varharegionen. De flesta av dem är skolkuratorer, men det finns även skolpsykologer, psykiatriska sjuksköterskor och hälsovårdare. I den nuvarande övergångsfasen är kompetensen inte ändå tillgänglig överallt.   

Professionella som arbetar med 13–18-åringar på grundnivå, t.ex. elevvårdspersonal och socialtjänstpersonal, får stöd av den så kallade Varhain-konsultationen. Varhain-teamet, som finansieras av projektet, erbjuder ungdomspsykiatrisk expertis och stöd i användningen av psykosociala metoder. Målet är att identifiera och behandla psykiska störningar i ett så tidigt skede som möjligt.   

Egentliga Finlands program för hållbar tillväxt är en del av Finlands program för hållbar tillväxt, som finansieras av Europeiska unionen. Genom projektet stärks vård- och servicekedjorna och -helheten, kompetensen hos de yrkesutbildade personer som arbetar med barn, unga och familjer samt en enhetlig användning av beprövade arbets- och vårdmetoder i regionen. 

Logotyper: Egentliga Finlands välfärdsområde, Finlands program för hålbar tillväxt och Finansieras av Europeiska unionen - Next Generation EU.