Enkät: Unga anser att avgiftsbelagda preventivmedel skulle försämra den sexuella hälsan hos unga i Egentliga Finland

I Egentliga Finland har det snart under ett år pågått ett försök med avgiftsfria preventivmedel för alla under 25 år. Försöket inleddes 1 november 2022. Det har genomförts i projektet Preventivtjänster i programmet Framtidens social- och hälsocentral i Egentliga Finland. I försöket har de kommuner och områden deltagit där det inte påbörjats omfattande avgiftsfria preventivmedel för personer under 25 år innan försöket inleddes.

Under projektet har bland annat innehållet i servicen utvecklats och gjorts enhetligare. Skötarnas kompetens har ökat med hjälp av många olika utbildningshelheter.

– Personalen har varit motiverad och har på ett bra sätt tagit del av den efterlängtade utvecklingen av servicen. Personalens tillräcklighet och belastningen på förändringssituationen har ändå tidvis också varit utmanande för hur projektet framskridit, säger projektledaren Taru Elo.

Även unga har deltagit i utvecklingen av preventivtjänsterna. Genom ett utvecklingsarbete av Katri Alanko, studerande för högre examen vid Åbo yrkeshögskola, gjordes unga delaktiga. Unga lockades med i utvecklingsarbetet via Varhas ungdomsfullmäktige, sociala medier och skolornas infokanaler. För att göra unga delaktiga utnyttjades verktyget Säg din åsikt för delaktighet i Åbo stad. Delaktiggörandet skedde i mars 2023.

Totalt kom det in 206 svar på enkäten. Flest svarande var 17–18 år (41 procent). Antalet svarande i åldern 15–16 år var 34 procent och antalet svarande i åldern 19-20 år var 24 procent.

Könsfördelning bland svarande: Det var 73 procent kvinnor, 19 procent män, 8 procent ville inte berätta/annat. Majoriteten (63 procent) av de svarande kände till de avgiftsfria preventivmedlen.

Elektronisk tidsbokning och tillförlitlig information är viktiga

Tidsbokning i preventivmedelsfrågor önskas helst via internet (37 procent av de svarande), 25 procent skulle vilja boka tid genom att skicka ett meddelande och 15 procent genom att ringa. 

Vid frågor om preventivmedel, användning av preventivmedel, könssjukdomar, sex eller sexualitet söker unga helst svar på nätet (27 procent). Näst mest är det vännerna som ger information (17 procent) och på tredje plats kommer sociala medier (12 procent). Det är 11 procent som frågar antingen vårdnadshavaren eller någon annan bekant vuxen eller skolhälsovårdaren.

När det gäller frågan var har du fått information om preventivmedel och sexualitet svarade majoriteten skolans lektioner (20 procent), internet (16 procent), kompisar (15 procent), sociala medier (15 procent) och skolhälsovårdaren (13 procent).

Helst skulle unga vilja uträtta ärenden som gäller preventivmedel/sexualitet på hälsovårdarens mottagning i skolan/läroanstalten (35 procent). På andra plats kommer hälsovårdscentralen (33 procent av svaren – preventivrådgivning fanns inte som alternativ), på tredje plats var det populäraste svaret en privat läkarcentral (15 procent). Distansmottagning via internet kom på fjärde plats i svaren (12 procent).

Före besöket på mottagningen för sexuell hälsa är det viktigast för den unga att veta vad som sker (37 procent) och frågas (21 procent) på mottagningen. De unga uppskattar också att de vet vems mottagning de ska till (18 procent). Det var 11 procent som uppskattade ett obemärkt besök på mottagningen. 

– I praktiken borde särskild uppmärksamhet fästas på servicens webbplatser, dessa borde vara informativa och innehålla huvuddragen i besöket. På webbplatserna skulle det till exempel kunna finnas en elektronisk blankett för förhandsuppgifter som den unga kan fylla i före mottagningsbesöket.  Det är viktigt att förenhetliga användningen av elektroniska kanaler och deras innehåll, anser Katri Alanko.

Den sexuella hälsan skulle försämras med över 60 procent

Om preventivmedel skulle vara avgiftsbelagda, skulle det påverka ungas användning av preventivmedel på följande sätt:  

• Val av preventivmedel (33 procent) 
• Det skulle inte vara möjligt att använda preventivmedel (9 procent)
• Användning av preventivmedel skulle vara sporadisk (12 procent).  
• Det skulle försvaga skyddet mot könssjukdomar (11 procent),   
• Det skulle inte påverka användning av preventivmedel (28 procent) 

Om ovan nämnda procentandelar direkt räknas så att de motsvarar hela gruppen unga (i Egentliga Finland finns det 29 945 unga i åldern 15–20 år) betyder redan nio procent av de unga i Egentliga Finland 3293 unga som inte skulle ha möjlighet att använda preventivmedel alls, om det inte fanns något kostnadsfritt preventivmedel. En ännu högre procentandel skulle använda preventivmedel sporadiskt (12 procent: 3593 unga) och skyddet mot könssjukdomar skulle försämras för 3293 unga. Det är höga siffror.

– Mer än en tredjedel skulle påverkas av valet av preventivmedlet för att det är avgiftsbelagt, preventivmedlen är olika och de har olika tillförlitlighetsprocent, så om priset blir ett kriterium kan det också försämra den ungas användning av preventivmedel, säger Katri Alanko.

– Grovt uppskattat uppger totalt 65 procent av de svarande att avgiftsbelagda preventivmedel skulle påverka användningen av preventivmedel på ett negativt sätt eller försämra det.

Fyra av de viktigaste frågorna för ungdomar när det gäller preventivmedel och prevention av könssjukdomar är:  

•  preventivmedlets tillförlitlighet (20 procent)  
• avgiftsfri tillgång till preventivmedel (16 procent)  
• lättanvända preventivmedel (16 procent)   
• lätt tillgång till preventivmedel (15 procent)  
• möjlighet att fråga om preventivmedel och få sexualrådgivning i samband med att man skaffar preventivmedel (10 procent) 

Slutsatser:

Avgiftsfria preventivmedel rekommenderades och motiveras redan 2014 när THL:s Enhet för sexuell och reproduktiv hälsa i samarbete med experter och organisationer uppdaterade handlingsprogrammet för sexuell och reproduktiv hälsa 2014–2020 på uppdrag av Social- och hälsovårdsministeriet. Det är bra att lära sig av förändringarna i den finska hälso- och sjukvården – under depressionen på 1990-talet försämrades ungas tillgång till preventivmedel och följden blev bland annat att antalet aborter bland unga ökade. 

Att involvera unga i beslutsfattande är förenligt med den nationella barnstrategin och baseras på FN:s konvention om barnets rättigheter. De ungas vilja är att även i fortsättningen få avgiftsfria preventivmedel.

Försöksperioden var relativt kort, och det är svårt att ekonomiskt uppskatta dess långsiktiga effekter eftersom startkostnaderna naturligtvis är höga med tanke på inköp av preventivmedel, eventuell vidareutbildning av personalen och omorganisation av arbetet.  

På basis av enkäten kan följande tas upp: elektronisk tidsbokning måste fungera, för unga vill i första hand boka tid elektroniskt i preventivmedelsärenden. Användningen av elektroniska kanaler var som väntat också populärt när unga sökte information i sexualfrågor. På familjecenter skulle det vara bra att ha till exempel en elektronisk blankett för förhandsuppgifter eller informationsblankett tillgänglig för unga innan de besöker preventivtjänsterna: vad händer och frågas under besöket?

– Preventivmedel skaffas helst i skolan eller läroanstalten, det vill säga i den ungas vardagsmiljö. Detta är viktigt att beakta bland annat i dimensioneringen av vårdpersonal, säger Taru Elo.

Skolans roll som sexualfostrare är viktig, unga berättade att de får mest information om frågor som gäller sexualitet på skolans lektioner. Dessutom söks information på internet och sociala medier. Det är viktigt att hitta tillförlitliga uppgifter elektroniskt: i anslutning till webbplatsen för tidsbokning av preventivtjänster lönar det sig att skriva information om preventivmedel och till exempel länkar till tillförlitliga webbplatser om sexuell hälsa. Alla verksamhetsställen i Varha borde ha överensstämmande sätt att agera, då har unga en likvärdig ställning oavsett i vilken kommunen de bor.

– Det är också bra att vara medveten om andra välfärdsområdens beslut om avgiftsfria preventivmedel, då de ungas jämlika ställning i hela Finland skulle vara enhetlig. Den förebyggande hälsovården för unga tjänar alltid in vad den kostar, betonar Elo.

Enkätens öppna svar:

• Fast avgiften inte är en begränsande faktor i mitt fall, bör alla unga kommuninvånare ändå ha tillgång till preventivmedel oberoende av deras ekonomiska situation.
• I skolor och på nätet borde det finnas information om var man kan få gratis kondomer. P-piller borde ges till alla som behöver dem för att undvika oönskade graviditeter hos minderåriga. 
• En bra enkät! Förhoppningsvis är preventivmedel gratis även i fortsättningen. 
• Preventivmedlen borde åtminstone vara billigare.