Varha erbjuder läkemedelsfri behandling mot sömnlöshet

På bilden hälsovårdaren Kirsikka Mäntylä som leder sömnskolor på Halikkos vårdcentral i Salo. Elisabet Havia deltog i sömnskolan i våras.   

– Jag kände hur bördan ramlade av mina axlar när jag började sova bättre, beskriver hon.

Nästan varannan primärvårdskund lider av någon form av sömnstörning eller sömnlöshet.  Sömnen är en av de viktigaste faktorer som påverkar livskvaliteten och välbefinnande. Långvarig sömnlöshet är en lika stark indikator för sjukpensionering som depression. Den ökar också risken för sjukdomar och olyckor. Sömnen har också stor inverkan på till exempel vården av hjärt- och kärlsjukdomar.

Kognitiv beteendeterapi för sömnlöshet (KBT-I) är behandling enligt god medicinsk praxis-rekommendationerna för sömnlöshet, men har varit dåligt tillgänglig inom hälsovården.

Juha Markkula, specialistläkare vid Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS), har under en längre tid utvecklat den arbetsboksbaserade KBT-I-terapin, som nu etableras inom Egentliga Finlands välfärdsområde (i Varha).

– Sömnskolans deltagare får en arbetsbok som kommer att användas för att följa KBT-I-modellen, men enligt deltagarens individuella behov. Målet är att med hjälp av kunskap och övningar förändra tanke- och beteendemönster hos personer som lider av sömnlöshet så att sömnen blir bättre, säger Markkula. 

Varhas sömnskolor leds av utbildad vårdpersonal på hälsostationerna. Utbildningar som anordnas av Varha och Åbo yrkeshögskola gör det möjligt för vårdpersonal att utbilda sig till KBT-I-terapeuter på avancerad nivå.

Över hundra personer har deltagit i utbildningen sedan år 2020. Denna vår arrangerades sömnskolor i bland annat Lundo, Loimaa och Salo.

Effekten undersöks

Deltagarna i Varhas sömnskola, om de så önskar, kan ta del i Åbo universitets undersökning som undersöker effektiviteten och slagkraften av arbetsboksbaserad gruppterapi för sömnlöshet i primärvården.

– Deltagarna svarar på enkäten med cirka två månaders mellanrum och efter ett år efter att gruppen har avslutats. Vi undersöker, om deltagarens livskvalitet förbättras och om effekten av metoden består. Vi studerar också effekten på depressiva symtom, berättar en av huvudforskarna, Elina Bergman.

Man söker sig till sömnskolorna under vägledning av en yrkeskunnig inom hälsovården. Med den första kartläggningen utreds personens sömnlöshet och eventuella andra sjukdomar.

– Det har varit mycket få bland de sökande, för vilka sömnskolan inte är lämplig. Endast personer med akut svåra psykiatriska symtom eller personer med demens måste uteslutas. Om man utifrån den första kartläggningen misstänker en samtidig sjukdom som kräver behandling, till exempel sömnapné, ska personen hänvisas till läkare. Man kan ändå delta i gruppen, säger Bergman.

Hon berättar också att de som deltar i sömnskolan ofta blir förvånade, över hur mycket den har inverkat. Endast ett större urval deltagare anger det faktiska resultatet. Med enkäten samlas också in information om hur sömnskolan genomförs. I en randomiserad undersökning börjar hälften av deltagarna en två månader lång självbehandlingsperiod. Resultaten av de två olika genomförandesätten jämförs.

Sömnskolor också på distans

Videogrupper på distans för personer med sömnstörningar har också startat under våren. Patienter till distansgrupper hänvisas via hälsostationerna.

De videoanslutna sömnskolorna är Varhas egen produktion av distansservice, som kommer att ökas. Det finns ett stort behov av sömnrelaterad service, men det ska också beaktas att det finns tillräckligt med yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvården.

– Sömnen har stor betydelse för en människas livskvalitet och arbetsförmåga. Med distansservicen får vi lättare tillgång till högkvalitativ vård för fler. Målet är också att ha en förebyggande effekt på människors hälsa och därmed minska användningen av och behovet av hälso- och sjukvårdsservice, säger Susanna Laivoranta-Nyman, servicechef för Varhas universitetssocial- och hälsocentral.

Universitetssocial- och hälsocentralen utvecklar vårdmetoder som bygger på forskning och integrerar nya verksamhetsmodeller i primärvården.

Utbildningen av sömnskötare genomförs med finansiering från Europeiska unionen som en del av projektet Hållbar tillväxt Egentliga Finland, i samarbete med fortbildningen av Åbo yrkeshögskola och ÅUCS sömn- och andningscenter.

Som ett universitetsbaserat välfärdsområde forskar vi ständigt och utvecklar våra vårdmetoder och verksamhet. Vi ansvarar för samordningen av forskning och utbildning inom vårt samarbetsområde (välfärdsområdena för Egentliga Finland, Österbotten och Satakunta). Varje år utbildar och undervisar vi över 7 000 studerande inom olika områden. Över 1 300 vetenskapliga publikationer och tiotals doktorsavhandlingar ges ut av Varha varje år. Vår kompetens är internationellt känd.