Var inte själv i ensamheten

Det kommer antagligen att bli bättre. Det att man är ensam i stunden betyder inte att man alltid kommer att vara det. 

-Jag hoppas att alla orkar tro på det. Alla svåra känslor går också över, även om man har svårt att tro det när det är som tyngst, tröstar kuratorn Maiju Bergdahl.

Bergdahl arbetar på en läroanstalt på andra stadiet och i sin vardag möter hon ensamma ungdomar. Om man varit ensam länge förvrängs självbilden och man kan bli deprimerad och få ångestsymtom.  Många upplever att de hamnat i en svår situation, men med hjälp av konkreta övningar kan man bygga upp självkänslan och den sociala samvaron på nytt. 

-Alla tycker att det är viktigt att höra till en grupp och att bli accepterad som man är. Även om någon ser självsäker ut, vågar jag påstå att hen också kan känna sig osäker. Du är inte ensam, försäkrar Bergdahl.

Lägg märke till det som är bra

-När man har blivit utsatt för mobbning är man ofta rädd för att närma sig andra i ens egen ålder. Det arbetar vi mest med, säger Bergdahl. Det är svårt att tro att man är en bra person, om man alltid bara har fått negativa kommentarer av andra. 

Det blir tungt om man tolkar varje rörelse, ord och gest som något som har med en själv att göra. Enligt Bergdahl är det också mycket vanligt att vi människor läser av varandra helt fel.

- Om vi inte stannar vid tanken, faller vi in i känslan. Det här påverkar i sin tur våra egna handlingar, till exempel så att vi undviker olika situationer eller personer.

Bergdahl uppmanar till att testa en tankelek, där man försöker vända negativa tankar till positiva när de dyker upp.

- Tankarna kan vara helt i den andra ytterligheten och de är på sitt sätt lika sanna, eftersom de bara är tankar.

Fem tips för att stärka självbilden:

1. Stanna upp vid dina egna tankar. Hur tolkar jag andra? Har en negativ tanke blivit sann, finns det skäl för det? Om det saknas skäl, är tanken oftast inte verklig. Försök sedan vända tanken till något positivt.

2. Skapa positiva tankar medvetet och ha en positiv inställning till olika situationer. Människan tror på sina egna tankar, så använd dem klokt. Våga tänk fina saker om dig själv.

3. Ställ upp små mål. Se människor i ögonen, skicka ett meddelande, fråga om någon kan komma med och äta lunch. Varje framsteg ger mer styrka.

4. Minska användningen av sociala medier. Om du märker att du hela tiden jämför dig själv med andra eller om du börjar må dåligt av andra personers inlägg, är det bättre att minska på scrollandet eller att sluta följa dem helt.

5. Gör sådant som du njuter av.  Vad mår du bra av? Lär dig att prioritera dig själv och tänk på vad du vill ha i din vardag.
 

Alla har ett ansvar

Mobbning och ensamhet är inte fenomen som angår endast en eller två. Alla har en roll i en grupp. Om man tyst accepterar det som händer deltar man själv också i mobbningen, och uteslutande är en av de värsta formerna av mobbning.

Det är viktigt att man alltid berättar om mobbningen till en pålitlig vuxen – som exempelvis en lärare eller kurator. 

- Man borde ta hänsyn till även de andra i gruppen – inte bara tänka på sig själv eller endast bry sig om att man själv har det bra. Alla i gruppen har ett ansvar, påminner Bergdahl.

Om man märker att någon i gruppen är ensam eller tyst så borde man försöka ta med hen i gruppen. Men ofta försöker ensamma dölja att de är ensamma genom att till exempel scrolla på telefonen eller genom att säga att de tycker att det är helt okej att vara ensam. 

-Det här är ofta en skyddsmekanism, varför det ändå lönar sig att försöka ta kontakt och visa att människorna runt om kring bryr sig, säger Bergdahl.

Ta känslor till tals hemma

Redan när barnet är litet borde varje förälder prata om mobbning och andras känslor. Känslokunskaper påverkar hur barn och unga förhåller sig till dem som lämnas ensamma.

-Föräldrarnas inställning spelar en stor roll – har man pratat om känslor hemma och har man levt sig in i någon annans ställning, säger Berghdal.

Då det finns många empatiska barn eller unga i gruppen kan gruppen bli en tryggare plats för alla. 

Bergdahl önskar att de vuxna skulle våga föregå som exempel och modigare ingripa när även andras barn mobbas eller lämnas utanför. 

Det är viktigt ännu i tonåldern att stärka tonåringarnas förmåga att uttrycka sina känslor – trots att diskussionerna kanske kan kännas ensidiga. 

-Det lönar sig att vara envis och visa att man finns där för dem – och samtidigt fast stryka deras rygg. Tonåringar är fortfarande osäkra och behöver bekräftelse även om de kanske säger något helt annat, säger Bergdahl.

Ofta har man de bästa diskussionerna på kvällarna. Bergdahl uppmuntrar till att genast stanna upp när en tonåring visar att hen har något att berätta, för situationen kan snabbt gå förbi. En tonåring i känslig ålder kan tolka det som om man inte är intresserad av hens saker ifall diskussionen skjuts upp – och då kan det också kännas svårare att öppna upp sig senare.

Det är bra att komma ihåg att tonåringar inte alla gånger vill prata med sin vårdnadshavare. Då lönar det sig att uppmuntra tonåringen att söka sig till en kurator. 

Vårdnadshavare, blev du orolig?  Känn igen dessa signaler

Om barnet eller tonåringen inte vill gå till skolan eller prata om skolan är det skäl att ta reda på varför.

Nedstämdhet, gråt eller ett ändrat beteende är klara signaler på att allt inte är som det ska.

Barnet eller tonåringen kan ha sömnsvårigheter, magont eller huvudvärk. Även fysisk värk och smärta kan tyda på att barnet eller tonåringen mobbas eller känner sig ensam.

Artikeln är en del av en gemensam kampanj för att främja välfärd och hälsa inom välfärdsområdena i Egentliga Finland, Österbotten och Satakunta. Kurator Maiju Bergdahl arbetar inom Österbottens välfärdsområde.