"Man glömmer inte ansiktet" – positiva erfarenheter av distanstjänster inom äldreomsorgen
Nyckelord:Hannu Koivisto har i sin telefon en applikation som han kan använda för att få videokontakt med sin äldre anhörig, även mitt under arbetsdagen. Irma Jeng bor i Spanien och håller kontakt med sin anhörig i Åbo på distans. Den distansförbindelse som hemvården erbjuder skapar trygghet och upprätthåller sociala relationer, eftersom även hemvårdskundernas närstående kan använda den för att kolla att allt är bra med den äldre.

Närvårdare Reetta Sorosuo och Kalle Nyholm visar hur distansbesök görs. Deras arbetsplats finns på Vemo hälsocentral. Där finns en enhet som svarar för hemvårdens centraliserade distanstjänster för äldre i Varhas västra område.
Hannu Koivisto är nära anhörig till en äldre person med minnessjukdom. Minnessjukdomen påverkar vardagen, men den äldre har beviljats tjänster som stöder tryggt boende hemma: hemvården besöker tre gånger om dagen och hembesöken kompletteras med distansbesök. Det innebär att en skötare från Varha tar videokontakt med Koivistos närstående ungefär en gång per dag.
Även hemvårdskundernas närstående får tillgång till en applikation som gör det möjligt att använda samma distansförbindelse som personalen. Koivisto visar hur han kan ringa ett videosamtal via applikationen. Videoförbindelsen till den närståendes bostad öppnas automatiskt och han kan ropa på hen att komma fram till skärmen.
Distanskontakt kräver ingen teknisk kunskap av den äldre
Enligt Koivisto är det bra att vänja sig vid distanstjänsterna i ett tidigt skede av en minnessjukdom, innan det blir för svårt att lära sig nya saker. Men han tycker att distansförbindelsen är enkel att använda – ljud- och bildanslutningen öppnas automatiskt.
Koivistos närstående är en äldre person som inte är van vid digitala tjänster, men efter en viss osäkerhet i början vande hen sig snabbt vid videosamtalen och ser nu fram emot dem.
– Hen tycker om att få samtal, berättar Koivisto.
Koivistos närstående har använt distansförbindelser i tre år, och de har fungerat som ett bra komplement till hembesöken.
– Det ger ett visst psykologiskt stöd och stimulans också, funderar Koivisto.
I Varha pågår även ett pilotprojekt där kundernas funktionsförmåga övervakas med sensorer som installeras i hemmet. De mäter rörelse och olika vardagliga aktiviteter, såsom besök vid kylskåpet. På detta sätt kan vården och bedömningen av funktionsförmågan stödas med data om kundens rutiner och verkliga aktivitetsnivå.
Koivisto har några förbättringsförslag gällande applikationens tekniska funktioner. Han anser också att informationsutbytet mellan anhöriga och vårdpersonalen kunde vara ännu bättre, men i stort sett är han nöjd och positivt inställd till distanstjänsterna. Att närstående kan använda samma videoutrustning ökar trygghetskänslan för alla parter.
– Jag kan ta ett kort videosamtal mitt under arbetsdagen. Det underlättar vår vardag och tidsplanering, eftersom vi inte kan besöka fysiskt varje dag. Man glömmer inte ansiktet, eftersom vi närstående ändå håller regelbunden kontakt, säger han.
Lättare att hålla kontakt även från utlandet till Finland
Även Irma Jeng, som bor i Spanien, använder Varhas distansutrustning för att hålla kontakt med sin äldre anhörig i Åbo.
– Jag ringer hen ungefär tre gånger i veckan. Med Varhas utrustning är det mycket enklare än med en vanlig telefon. Hen hör dåligt, men med den här utrustningen ser man även läpprörelserna, berättar Jeng.
Jeng tycker att distansbesöken fungerar bra eftersom de kombineras med fysiska hembesök. Hon sköter också matinköp åt sin anhörig då det är lätt att göra via nätet.
Den äldre kan inte använda smarta enheter själv, men utrustningen för distansbesök kräver ingen teknisk kunskap.
– Utrustningen har verkligen gjort det lättare att hålla kontakt, sammanfattar Jeng.
Hemvårdskunden är aldrig enbart beroende av distansförbindelsen
Hemvårdens distanstjänster för äldre organiseras från regionala enheter inom Varha, men hemvården har huvudansvaret för vården. Det är viktigt att hemvården och enheten som har ansvaret för distanstjänsterna samarbetar och håller kontakt om kundens hälsotillstånd behöver särskild uppföljning.
Distanstjänsterna ersätter inte hemvårdens viktiga arbete utan kompletterar den. Kunden är aldrig enbart beroende av distansförbindelsen.
Hur distanstjänsterna lämpar sig för kunden bedöms individuellt, och ingen tvingas använda dem. Kundens funktionsförmåga och behov av hembesök utvärderas regelbundet. På distans kan man sköta många sådana funktioner som kunden kan utföra så att personalen ger instruktioner åt honom eller henne.
– Ofta handlar det om att vi ser till att kunden tar sina läkemedel. Vi kan också vägleda kunden i att värma mat eller göra frukost. Ibland gör vi gymnastik tillsammans, berättar närvårdare Reetta Sorosuo som gör distansbesök.
Distansbesök lämpar sig väl för samtal om hur man mår
Sorosuo och hennes kollega Kalle Nyholm har märkt att många kunder sitter och väntar vid skärmen när förbindelsen öppnas. Men det har också hänt att en kund har fallit och ligger på golvet. Lyckligtvis öppnas bild- och ljudanslutningen automatiskt.
– Då larmar vi hjälp och stannar kvar på linjen för att lugna kunden tills hjälpen anländer, berättar Nyholm.
Distansbesök fungerar i allmänhet väl. De kan till och med passa bättre för sådana kunder som inte vill att hemvården besöker hemmet.
– Vi har en kund som var starkt emot distansbesök i början och vägrade komma fram till kameran för samtal. Men numera pratar den här kunden så mycket att besökstiden knappt räcker till, säger Nyholm.
Många äldre är ensamma och har ett stort behov av att prata. Distansbesök lämpar sig väl för det.
– Trots att vi är på distans kommer vi väldigt nära kunden. Jag kan verkligen fokusera på hur han eller hon har det, säger Sorosuo.
Mer tid för kunderna
Distanstjänsterna bidrar till att förbättra personalens tillgänglighet och möjliggör en mer effektiv resursfördelning. När vissa hembesök kan ersättas med distansbesök, kan hemvårdspersonalen fokusera mer på de kunder som behöver mycket hjälp.
I Egentliga Finland finns, förutom landsbygden, en omfattande skärgård dit hemvårdspersonalen måste resa med färjor. Om en del av arbetet kan utföras med mindre resande, frigörs mer tid för det viktigaste, det vill säga kunderna.
– Distanstjänsterna har många fördelar, men de löser inte alla utmaningar. Vi utvecklar våra arbetssätt och vi är glada över den positiva respons vi fått från de äldre, säger Mari Pilpola, serviceansvarig för centraliserade distanstjänster i Varha.
Tills vidare koordineras distansbesöken centraliserat från Åbo, Salo och Vemo. Målet är att vid slutet av året ha hemvårdens distanstjänster tillgängliga i alla kommuner inom Varha, med totalt 500 kunder. Målet är också att kunna erbjuda distanstjänster på svenska för de svenskspråkiga kunderna.
Priset på distansbesök debiteras enligt normal hemvårdstaxa. Kunden får en vanlig surfplatta som installeras av Varha. Närstående får tillgång till distansförbindelsen kostnadsfritt.