Hundars potential att upptäcka Parkinsons sjukdom undersöks
Nyckelord:Forskare vid Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS) och Åbo universitet utvecklar en ny metod där hundars luktsinne används för att diagnostisera Parkinsons sjukdom. Metoden innebär att prover tas från patienters hud med en duk, som sedan doftas av tränade hundar för att identifiera sjukdomen.
Från vänster Marko Seppänen, Valtteri Kaasinen och Tommi Noponen.
En liknande studie i Kina har visat lovande resultat, och i Finland drivs forskningen vidare av ett företag som tränar hundar för specialuppdrag.
Elektronisk näsa – framtidens diagnostikverktyg
Eftersom det inte är praktiskt att använda hundar i hälsovårdscentraler är målet på sikt att utveckla en så kallad "elektronisk näsa", förutsatt att resultaten bekräftar att doftigenkänning fungerar.
– Det handlar om en analysapparat som undersöker provets molekylstruktur och eventuellt kan identifiera en karaktäristisk doft av Parkinsons sjukdom. Om testerna ger goda resultat är nästa steg att utveckla en elektronisk diagnostisk enhet, som kan användas i stor skala som ett verktyg för tidig upptäckt, säger Valtteri Kaasinen, professor i neurologi och överläkare.
Möjligheten att identifiera sjukdomen genom lukt uppmärksammades redan 2015, när skotskan Joy Milne berättade att hon kunde känna doften av Parkinsons sjukdom. I tester vid Edinburghs universitet identifierade Milne korrekt alla patienter och dessutom en person som då ansågs vara frisk, men som senare fick en Parkinson-diagnos. Denna upptäckt inspirerade forskare att undersöka sjukdomens unika doft och de molekyler som orsakar den.
Diagnostikutveckling i utvecklingsländer
Forskningen är särskilt betydelsefull för utvecklingsområden där avancerade bilddiagnostiska metoder, såsom PET- och SPECT-kameror, inte är tillgängliga.
– Parkinsons sjukdom minskar dopaminnivåerna, och nuvarande diagnostiska metoder är inte helt exakta. Faktum är att neurologer ändrar sina diagnoser i upp till 18 procent av fallen. En mer exakt och kostnadseffektiv metod skulle kunna förbättra möjligheterna till tidig behandling avsevärt, säger Kaasinen.
Studien är en del av ett större forskningsprojekt i samarbete med Mejlans och Jorv sjukhus, där redan hundratals patienter har deltagit. Doftigenkänningsforskningen kombinerar tidigare Parkinson-diagnostik med de senaste analysmetoderna.
Hudprover som samlas in från patienter analyseras systematiskt, och resultaten jämförs internationellt med andra studier. Målet är att utveckla en noggrann och prisvärd metod som kan användas globalt, även i resursbegränsade områden.
Om utvecklingen av den elektroniska näsan fortskrider som förväntat kan den i framtiden förbättra diagnostiken av neurologiska sjukdomar i bredare skala.
– Detta skulle möjliggöra en tidigare och mer exakt diagnos, vilket i sin tur skulle underlätta behandlingsstudier och förbättra patienternas livskvalitet, säger Kaasinen.
Noggrann diagnos på isotopavdelningen
Vid isotopundersökningar ges en mycket liten mängd radioaktivt läkemedel, vanligtvis i en ven i armvecket, och dess ansamling i målorganet avbildas med en gammakamera. Fördelen med isotopundersökningar är deras känslighet. SPECT-skiktavbildning kan användas selektivt för att öka noggrannheten i Parkinson-diagnostiken.
– Diagnosen Parkinsons sjukdom baseras på typiska symtom och kliniska fynd. Ofta utesluts andra sjukdomar genom en magnetkameraundersökning av hjärnan. Vid oklara fall remitteras patienterna till en isotopundersökning av hjärnan, där man noggrant kan fastställa om dopaminnivåerna i de basala ganglierna är sänkta eller normala. Cirka en tredjedel av de Parkinson-patienter som undersöks inom Varha genomgår en isotopundersökning, säger Marko Seppänen, överläkare vid ÅUCS isotopavdelning.
Efter patientundersökningen beräknas numeriska värden från bilderna för att förfina deras tolkning. För att bilddiagnostiken ska vara tillförlitlig måste skillnader i känslighet och partiell volymseffekt mellan enheterna korrigeras. Efter kalibrering är bilderna från ÅUCS isotopavdelning jämförbara med kalibrerade bilder från andra sjukhus.
– ÅUCS utrustning har noggrant kalibrerats och deras känslighet exakt fastställts. Det är särskilt glädjande att dessa mät- och kalibreringsmetoder gradvis har spridits över hela Finland. Idag finns även en omfattande normaldatabas, vilket gör att resultaten kan analyseras numeriskt genom att jämföra dem med normalvärden. Detta är särskilt viktigt och ökar den diagnostiska noggrannheten, säger Tommi Noponen, sjukhusfysiker vid isotopavdelningen.
Ny studie i tidskriften Neurology
Enligt en ny studie från Åbo universitet och Åbo universitetscentralsjukhus, publicerad i tidskriften Neurology, reviderades cirka 13,3 procent av Parkinsons sjukdomsdiagnoser under en uppföljningsperiod på tio år. De flesta av dessa nya diagnoser ställdes inom två år efter den ursprungliga diagnosen, vilket tyder på betydande osäkerhet i diagnostiseringen av Parkinsons sjukdom.
Denna osäkerhet understryker vikten av noggrann uppföljning och regelbunden omvärdering av patienter med Parkinsons sjukdom för att säkerställa att de får rätt diagnos och behandling.
För mer information kan du läsa nyheten på Åbo universitets webbplats (på finska).
Som ett universitetsbaserat välfärdsområde forskar och utvecklar vi ständigt våra vårdmetoder och verksamhet. Vi ansvarar för utvecklandet och samarbetet av vården inom vårt samarbetsområde (Österbottens och Satakunta välfärdsområde). Varje år utbildar och undervisar vi cirka 8 000 studerande. Vid Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS) publiceras årligen cirka 1 000 vetenskapliga artiklar och tiotals doktorsavhandlingar. Vår expertis är internationellt erkänd.