Forskning i blindtarmsinflammation inför en ny fas med finansiering av Europeiska forskningsrådet

Den av professor, överläkare Paulina Salminen ledda forskningsserien har ändrat uppfattningen om en sjukdom vars operativa behandling är det vanligaste kirurgiska ingreppet i världen.

– Tack vare denna finansiering kommer vi att kunna genomföra den fjärde fasen av vår forskningsserie. Nu jämförs antibiotika och placebo dubbelblint vid poliklinisk behandling. Med forskning kan vi på ett tillförlitligt sätt definiera antibiotikas roll vid behandling av lindrig blindtarmsinflammation, säger Salminen. 

Forskningen ska ta reda på om antibiotika överhuvudtaget behövs när det gäller lindrig blindtarmsinflammation eller om patienterna kan behandlas symptomatiskt. Den andra forskningsfrågan är om patienterna nästan helt kan behandlas utan sjukhusvård.

– Vi jämför placebobehandling med antibiotikabehandling, båda i tablettform, så att patienterna i princip skulle kunna skrivas ut redan från jouren, berättar Salminen.

Det tidigare preliminära resultatet som erhållits i APPAC-forskningsserien som Salminen leder undersöks nu med ett större urval.

– I vår pilotstudie framgick att patienter med lindrig sjukdom som fått antibiotika och placebo blev lika väl friska. Så det verkar som att lindrig blindtarmsinflammation kan läkas till och med av sig själv, konstaterar hon.

Lindrig och svår blindtarmsinflammation olika sjukdomsformer

En av grundtankarna och resultaten i APPAC-forskningsserien har varit att det är fråga om två olika varianter av sjukdomen gällande blindtarmsinflammation, en svår form och en lindrig form. Det är viktigt att skilja mellan dessa former och att på ett övertygande sätt kunna utesluta den svårare sjukdomsformen och samtidigt diagnostisera den lindrigare sjukdomsformen. De flesta inflammationer är lindriga.

Genom omsorgsfull diagnostik kan patienter med svårare former av blindtarmsinflammation också uteslutas.

– Deras sjukdom kräver nästan alltid en brådskande operation för att ta bort blindtarmen, säger Paulina Salminen.

Med hjälp av datortomografi som numera finns allmänt att tillgå kan man utreda om det gäller en lindrigare sjukdomsform eller en svårare som kräver operation. Även här vill man bespara patienten och därför utreds den nödvändiga stråldosen.

– Det är viktigt att patienten utsätts för så liten stråldos som möjligt. Det verkar som om att man också med en låg stråldos för datortomografin kan skilja mellan lindriga och svåra former av blindtarmsinflammation, berättar hon.

Stöd för klinisk forskning från betydande aktör

Paulina Salminen är glad över till den spetsforskningen riktade ERC-finansieringen som är ett mycket konkurrerat område.

– Detta är verkligen ganska exceptionellt och fint för hela forskargruppen. Nu kan vi genomföra väl vår brett utformade forskning, säger hon.

Den kliniska forskningen kräver att man genomgår en tillståndsprocess i flera faser och att man genomför forskningen kontrollerat. Detta säkerställer patientsäkerheten. I forskningen deltar sammanlagt nio sjukhus i Finland. Patienter med lindrigare form av blindtarmsinflammation erbjuds möjlighet att delta i forskningen.

Forskning förändrar behandlingen

För mer än tio år sedan ifrågasatte Paulina Salminen fördomsfritt den etablerade behandlingen av blindtarmsinflammation. Redan den första APPAC-forskningen slog världen med häpnad: de flesta fallen av lindrigare blindtarmsinflammationer kan botas väl med antibiotika.

– Patienten besparas eventuellt en onödig operation, vilket är en stor sak för patienten och innebär också besparingar för samhället i betydande omfattning, säger Salminen.

Den ansedda vetenskapliga tidskriften JAMA (The Journal of American Medical Association) utsåg den första APPAC-forskningen av Salminens forskargrupp (länk bort från webbplatsen, öppnas i ett nytt fönster) till en av de 10 mest viktigaste forskningarna under decenniet.

APPAC-forskningen har genomförts som administrerats och letts från Åbo, men fått stor uppmärksamhet. Salminen är aktivt engagerad i det globala forskarsamfundet som har som mål att genom internationellt samarbete befrämja standardiserad diagnostik och optimal användning av olika behandlingsalternativ.