Ett forum för effektivitet har inletts i samarbete mellan Varha och Åbo universitetet

Effektivitetevenemanget den 27 mars var startskottet för att sammanföra experter från olika områden.

– Vårt forum för effektivitet sammanför människor och vi genererar idéer som kan spridas i hela Finland, säger Tarmo Martikainen, direktör för Varha (från vänster på bilden).

Pekka Hänninen, dekanus för medicinska fakulteten (till höger på bilden) , visade en bild av Nobelpristagaren Stefan Hell, som gjorde sin uppfinning i Åbo, på väggen i salen. Bredvid honom finns en bild av den medicinska rådgivaren Sakari Alhopuro.

– Hell och Alhopuro representerar effektivitet, kunskap som gör skillnad. Effektivitet betyder också att studenterna vet hur de ska agera i sitt framtida yrke. Jag hoppas att effektivitet har en plats i allas våra hjärtan, säger Hänninen.

Pirjo Mustonen, chefsöverläkare på Varha, berättade om de kommande ledarskapsutbildningarna och de rundabordssamtal som deltagarna blev inbjudna till.

Att investera i barn ger störst effekt

Professor André Sourander berättade att han lärt sig av James Heckman, Nobelpristagare i ekonomi vid University of Colombia, att det lönar sig att investera i barn i samhället. I synnerhet är investeringar i barn med störande beteende ett av de mest effektiva sätten att minska samhällets utgifter.
Sourander och hans forskargrupp har studerat barnkohorter i 30 år. Studien har haft 6 000 deltagare och den längsta uppföljningen har gjorts upp till 45 års ålder. Resultaten visar att tidiga beteendeproblem hos barn är förknippade med svårigheter i vuxenlivet.
– Resultaten av studien har identifierat händelser som utgör utmaningar för folkhälsan. Utifrån denna information kan vi erbjuda interventioner till en specifik grupp, säger Sourander.
Som ett exempel på en forskningsbaserad metod beskriver han programmet Voimaperheet, där 5 000 barn har följts under två år. Modellen har spridits över hela Finland och utomlands.
– Genom interventionen lär sig föräldrarna färdigheter som leder till att barnens beteendemässiga symtom minskar. Hos 80 procent av barnen minskade symtomen, medan de ökade hos 12 procent. Modellen löser inte alla problem, men den pekar ut familjer som behöver andra metoder, säger Sourander.
Programmet Voimaperheet är ett exempel på en intervention som gynnar familjer, forskning och servicesystemet.
– Ett stort antal familjer får ta del av en beforskad insats, forskningen får data och servicesystemet förbättras, säger han.

Var kan man få mer effektivitet?

Journalisten Sakari Sirkkanen var värd för evenemanget. Han frågade paneldeltagarna, som representerade olika discipliner, hur man kan förbättra genomslagskraften.

Minna Marttila-Vaara, utvärderingsöverläkare på Varha, tog upp frågan ur ett ekonomiskt perspektiv: vad borde behandling kosta?

– Det finns svåra frågor om effektivitet. Om man till exempel kritiskt granskar resultaten av dyra läkemedel, vad skulle man kunna uppnå någon annanstans för priset på dyra läkemedel? Övervakning av effektiviteten måste vara en röd tråd genom hela servicekedjan, säger hon.

Hanna Tiirinki, professor i arbetsliv vid institutionen för samhällsvetenskaper, efterlyste tvärvetenskapliga åtgärder. Effektiviteten måste granskas ur klienternas och patienternas synvinkel, för att se om livskvaliteten förbättras.

– Information bör inhämtas från klienten om vad som är av värde för patienten. Är det till exempel återgång till arbetet, minskad vårdnad av barn? Pratar vi med patienten om effektivitet: vilka är deras mål? frågar hon.

Tero Soukka, serviceområdeschef för ÅUCS cancerklinik och huvudcentret, betonade vikten av ett gemensamt mål och utbildning.

– Man måste få experterna att förstå vad det gemensamma målet är, annars kan suboptimering utvecklas. Effektivitetstänkande måste införas i specialistutbildningen, säger han.

Hanna Meretoja, professor i litteraturvetenskap och skrivande, skulle vilja lägga till ett humanistiskt innehåll i läkarutbildningen. Tvärvetenskaplig dialog tjänar klienten och patienten.

– Effektivitet betyder inte bara att det finns en teknisk lösning på ett tekniskt problem. Humaniora studerar betydelser, perspektiv på hälsa och sjukdom eller till exempel hur man talar om cancer. En allvarlig sjukdom förändrar människors sätt att uppleva saker och ting, säger hon.

Professor (emeritus) i virologi Ilkka Julkunen lyfte också fram utbildningen av läkare.

– En bra utbildning återspeglas i arbetslivet. Inom forskningen är det viktigt att vi studerar frågor som är relevanta för hälsan och mänskligheten, till exempel började vi under pandemin följa upp vaccinets inverkan och ge information till samhället, säger han.

Han hoppas också att det ska bli ett mål att inkludera alla patienter på universitetssjukhuset i den kliniska forskningen.

Effektivitet innebär betydelse

Professor Sanna Salanterä från institutionen för  vårdvetenskap redogjorde för Varhas och universitetets effektivitetundersökning, som fick 111 svar.

– Det man gör ska göra skillnad. Vi tycker att det är viktigt att vårt arbete lämnar avtryck och har ett värde för samhället. Vårt arbete ska vara målinriktat. Vi skulle gärna vilja höra mer positiv feedback, säger Salanterä.