Behandlingsmodellen Cool Kids ger unga verktyg för att klara av ångest – de första kuratorerna utbildade till metodkunniga

Cool Kids är en behandlingsmodell som bygger på kognitiv beteendeterapi och som syftar till att hjälpa unga att känna igen symtom och orsaker till sin ångest samt känslorna, tankarna och reaktionerna i ångestfyllda eller besvärliga situationer.

Nu har området Nystadsregionen (Nystad, Letala, Vemo, Tövsala, Pyhäranta, Gustavs, Mynämäki, Nousis, Masku) fått två nya metodkunniga, skolkuratorerna Kirsi Rosten och Marika Marjanen, som genomför behandlingsformen i skolan.

– Vi gick på utbildningen för den är en undersökt, imponerande och tydlig metod för att arbeta med barn, unga och föräldrar, berättar Rosten och Marjanen.

– Jag ansåg också att det var viktigt att metoden kunde genomföras i grupp, tillägger Marika Marjanen.

Utbildningen bestod av en webbutbildningsdel, en hybridutbildningsdag, metodhandledning och genomförande av behandlingar.

Kuratorerna berättar att de genomförde behandlingarna som hör till utbildningen som arbetspar i gruppform på Nousis enhetsskola och Kurittula skola i Masku. De som deltog i grupperna var ungdomar som redan omfattas av kuratorstjänster eller ungdomar som läraren har styrt till gruppen. 

Från samma familjecentersområde utbildar sig snart många andra

– Nu som bäst utbildar sig bland annat skolpsykologer, kuratorer samt psykiatriska sjukskötare för barn och unga i Cool Kids och Cool Kids Chilled-metoderna, glädjer sig ledande kuratorn Sirke Jaakkola. De psykiatriska sjukskötarna förankrar sig i skolorna.

Hon berättar att det är möjligt för de anställda inom elevhälsa att genomföra Cool Kids i gruppform också som multiprofessionellt och sektorsövergripande samarbete i regionens kommuner, då arbetet inte är bundet till den egna arbetsorten.

– Ett närmare tvärsektoriellt samarbete och arbetsfördelning mellan olika arbetstagargrupper ska avtalas vid ett kommande möte med medarbetarna som fått Cool Kids-utbildningen. 

”Det här blir en livslång hjälp” 

En viktig del av vården är exponering i situationer med ångest och belöning som är kopplad till dem. Belöningarna spelar en stor roll. Föräldrarnas engagemang i arbetet stärker nyttan som de unga får. 

– Tillräckligt små framsteg är väsentliga vid exponeringsövningar samt ett planmässigt genomförande av exponeringarna. Barn och förälder tillsammans planerar belöningarna och hur de ska genomföras, säger Marika Marjanen.

Arbetsböcker är också mycket viktiga verktyg i behandlingsmodellens arbete.

– Man kan vid behov återvända till arbetsboken och gå igenom saker på nytt som har hjälpt till. En ung person sade till och med att det här ger hen livslång hjälp, säger Kirsi Rosten.

I behandlingsmodellen hjälper dess strukturerade modell den unga att strukturera sina egna utmaningar och arbeta med dem. 

– Både barn och föräldrar har egna arbetsböcker som ger information både utgående från barnets och förälderns behov. Böckerna är konkreta och lättillgängliga samt bidrar till att bena upp och strukturera det som ska bearbetas. Det har varit viktigt för unga att få en egen bok att fylla i. Böckerna styr också behandlingsprocessen och hur den framskrider, säger Marika Marjanen.

När arbetet går vidare börjar föräldrarna också själva identifiera så kallade föräldrafällor – verksamhetsmodeller som möjligen håller problemet i gång, tillägger Rosten.

Ångestsyndrom relativt vanliga, särskilt bland ungdomar

Det har undersökts att cirka 3–9 % av barnen och 10–15 % av ungdomarna lider av ångestsyndrom. Cool Kids-programmet är lämpligt för behandling av många olika ångestsymtom på ett individuellt sätt.

– Behandlingsmodellen Cool Kids hjälper unga att hantera till exempel situationer där de känner sig utanför, blir nervösa när de uppträder eller kämpar i socialt umgänge, säger metodhandledaren och metodkoordinatorn Riina Sjöman från programmet Framtidens social- och hälsocentral i Egentliga Finland. Västra Finlands koordineeringsprojekt, som stöder projektet, koordinerar utbildningarna i Egentliga Finland och Cool Kids är en del av den nationella Terapiat etulinjaan (Första linjens terapier) -verksamhetsmodellen (HUS). Cool Kids-samordningen kommer att fortsätta inom RRP-projektet fram till slutet av juni 2025.

– Det finns vetenskapligt bevis för hur effektivt vårdprogrammet är. Undersökningar har visat att deltagande i programmet avsevärt minskar symtom på ångest. 89 procent av behandlingarna lyckades och fördes till slut. Av de 61 unga som började Cool Kids-vårdprogrammet och som följdes i Egentliga Finland avbröt endast sex av dem, varav en avbröts när den unga personens hälsotillstånd förbättrades betydligt, berättar Sjöman.

• Cool Kids har utvecklats vid Macquarie universitetet i Australien för barn och ungdomar i åldern 7–17 år med ångestsymtom. Det kan handla om oro, social ångest, rädslor och till exempel tvångssymptom.
• Läs mer: Cool Kids för barn och unga