Välfärdsområdesstyrelsen för Varha sänkte nästa års balanseringsmål

Välfärdsområdesdirektörens för Egentliga Finlands välfärdsområde (Varha) förslag till balanseringen av ekonomin godkändes inte vid välfärdsområdesstyrelsens sammanträde på tisdagen.  Majoriteten i välfärdsområdesstyrelsen gjorde efter omröstningen flera ändringar i planen och ändrade namnet på planen till Program för produktivitet och ekonomisk effektivitet 2024-2026. Välfärdsområdesstyrelsen ställde som balanseringsmål 230 miljoner i stället för 270 miljoner. 

Den starka statliga styrningen av välfärdsområdenas ekonomi och investeringar ställer strikta skyldigheter för välfärdsområdena att ta hand om den ekonomiska balansen. I reformeringen av verksamheten och arbetet för balanseringen av ekonomin som Varhas tjänsteinnehavare hade berett strävades det efter åtgärder som dämpar kostnadsutvecklingen till ett belopp av 270 miljoner euro under 2024-2026. 

Balanseringsbehovet av ekonomin bildas av obalansen i kostnads- och finansieringsutvecklingen under de närmaste åren och av det att balansen i ekonomin ska nås enligt lagen före utgången av 2026. Den plan som välfärdsområdesstyrelsen godkände ökar ytterligare underskottet i budgeten 2024 och påverkar beredningen av planeringsperioderna 2025-2026. Ett godkänt anpassningsprogram är ett villkor för att Varha kan utnyttja fullmakten att uppta lån år 2024. Enligt de preliminära uppskattningarna fås ekonomin inte i balans med det ändrade programmet senast år 2026 och således fortsätts beredningen. Programmet godkänns av välfärdsområdesfullmäktige. 

Det antecknades i välfärdsområdesstyrelsens ändrade förslag att välfärdsområdet har som intressebevakningsmål att påverka lagen om välfärdsområdenas finansiering l för att trygga dess lagstadgade uppgifter så att man ska få mera tid för balanseringen av ekonomin, och välfärdsområdesindexet ska ändras så att det beaktar bättre de kostnadsändringar som orsakas av välfärdsområdenas verksamhet. 

Egentliga Finlands välfärdsområdes tredje delårsrapport för 2023 medförde välfärdsområdesstyrelsen som sammanträdde på tisdagen inga överraskningar. Det förutspås att räkenskapsperiodens underskott uppgår till ett belopp av 121,4 miljoner euro. Eftersom räkenskapsperioden är välfärdsområdets första verksamhetsår, då välfärdsområdet har organiseringsansvaret och det finns inte tidigare uppgifter att tillgå, hänför det sig en större felmarginal än normalt till utarbetandet av resultatprognosen. Välfärdsområdesstyrelsen har vid sina sammanträden 12.9 och 26.9 behandlat åtgärder för att balansera ekonomin. Då beslöts det om beredningen av åtgärder som dämpar ökningen av kostnaderna omedelbart och verkställandet av dem. Utöver detta beslöts det att åtgärderna som balanserar ekonomin på längre sikt inkluderas i budgeten och ekonomiplanen 2024-2026. På grund av detta föreslås det inte att tilläggsåtgärder ska inledas på basis av delårsrapporten. 

Välfärdsområdesstyrelsen föreslår välfärdsområdesfullmäktige att välfärdsområdets servicestrategi godkänns. Det gjordes några preciseringar i servicestrategin. Utgångspunkten i servicestrategin är att beskriva ur kundernas synvinkel, hur tjänsterna fungerar. I servicestrategin fästs särskild uppmärksamhet vid samordning av tjänsterna samt vid allmän avlastning av servicestrukturen. 

Balanseringen av ekonomin försämrar inte välfärdsområdets personalförmåner. År 2024 erbjuds personalen som uppfyller förutsättningarna som ställts i enlighet med personalsektionens beslut för erhållande av förmånen motions-, kultur-, välfärds- och arbetsreseförmån, vars värde är 250 euro. 

- Vi vill även i en svår ekonomisk situation ta hand om välmående hos vår personal, säger välfärdsområdesdirektör Tarmo Martikainen. 

Förmånen kan utnyttjas utöver de ovan nämnda funktionerna i de optiker- och fysioterapitjänster som hör till tjänsteproducentens nätverk när det gäller hälsotjänster. 

- Välfärdsområdesstyrelsen önskar att personalförmånerna är till glädje och nytta för Varhas över 23 000 professionella, önskar ordförande för välfärdsområdesstyrelsen Sanna Vauranoja. 

Välfärdsområdesstyrelsen preciserade anvisningarna om social kreditgivning så att för social kredit tas det ut den referensränta som Finlands Bank har fastställt, dock minst noll. Räntan på social kredit justeras med 6 månaders mellanrum den första dagen av året och den 1 juli. Dröjsmålsräntan är sju procentenheter högre än den i 12 § i räntelagen avsedda referensränta som gäller vid tidpunkten i fråga. Social kredit definieras som ett lån med jämna rater, då lånetiden kan förlängas eller förkortas på grund av ränteändringar. 

Övriga ärenden, vilka inte separat nämns i detta meddelande, godkändes enligt föredragningslistan.