Välfärdsområdesdirektörerna: Områdenas prognos på 1,35 miljarder euro i underskott för år 2023 berättar om en svår utgångspunkt

Enligt preliminära uppgifter för bokslutet för år 2023 är välfärdsområdena på väg mot ett underskott på 1,35 miljarder euro. Resultatet berättar framför allt om en svår utgångspunkt för vårdreformen, där tjänster och avtal från det kommunbaserade systemet överfördes som sådana till välfärdsområdena den 1.1.2023.

Vårdreformen har gjort kostnaderna för social- och hälsovårdstjänster och räddningstjänster offentliga. För bara några år sedan skulle det inte ha varit möjligt att publicera resultat och prognoser lika omfattande och transparent för hela landet. I detta skede är siffrorna som beskriver resultatet för år 2023 preliminära och kan uppdateras i samband med att de enskilda områdenas bokslut slutgiltigt färdigställs, men den nationella helhetsbilden är klar.

Välfärdsområdesdirektörerna anser att det är viktigt att ekonomiska siffror granskas noggrant nu och i framtiden.

– Det är viktigt att utvecklingen av kostnaderna och finansieringen för välfärdsområdena följs noggrant. Lika transparent och enhetligt bör man dock också följa kraven och styrningen som riktas mot områdena, kommenterar ordföranden för H23-nätverket, välfärdsområdesdirektör Sanna Svahn.

Alla välfärdsområden har under år 2023 fattat svåra beslut om att balansera ekonomin. Med de åtgärder som redan genomförts och som är under förberedelse strävar alla områden efter ekonomisk balans till år 2026. Därför bör områdenas ekonomi även ses över en längre tidsperiod än det första bokslutsåret.

Finansieringsnivån för år 2023 motsvarade inte de kostnader som överfördes

Finansieringen för år 2023 har inte motsvarat de verkliga kostnaderna för de funktioner som överförts till välfärdsområdena. Finansieringslagstiftningen fungerade inte i den exceptionella ekonomiska situationen som den var tänkt att göra.

Under år 2023 orsakade prisändringar på inköpta tjänster, den allmänna inflationen och högre löneökningar inom social- och hälsovården än den allmänna lönenivåns ökning betydande oförutsedda kostnader för områdena. Områdena inledde sin verksamhet när Finland var på väg att återhämta sig från coronapandemin, och exempelvis vårdköerna hade vuxit.

Välfärdsområdesdirektörerna betonar att det inte räcker att effektivisera verksamheten för att korrigera kostnadsnivån. Att uppnå en balans mellan servicenivån och finansieringen kräver stora regionala förändringar i organiseringen av tjänsterna. Välfärdsområdenas politiska beslutsfattare spelar en central roll i de omfattande och svåra förändringarna.

Målet för välfärdsområdesdirektörerna är att ekonomin, verksamheten, finansieringen och lagstiftningen för välfärdsområdena ska kunna anpassas till befolkningens servicenivå nu och i framtiden så att det finländska välfärdssamhället kan säkras. Trots en lång lagstiftningsförberedelsefas är vårdreformen bara i början för de flesta områdena.

Medlemmar i H23-nätverket

Sanna Svahn 
Ordförande för H23-nätverket

Marina Kinnunen 
H23-nätverkets första vice ordförande

Ilkka Luoma 
H23-nätverkets andra vice ordförande

Tarmo Martikainen 
Kirsi Varhila 
Olli Naukkarinen 
Marina Erhola 
Petri Virolainen 
Harri Hagman 
Sally Leskinen
Santeri Seppälä 
Marko Korhonen
Kirsi Leivonen 
Jan Tollet 
Tero Järvinen 
Minna Korkiakoski-Västi
Jari Jokela 
Max Lönnqvist 
Mikko Komulainen 
Timo Aronkytö 
Juha Jolkkonen 
Matti Bergendahl 
Jukka Lindberg