Egentliga Finlands välfärdsområde förbereder sig på många sätt på skärpningen av vårdgarantin

Från början av september skärps vårdgarantin i hela Finland så att det ska vara möjligt att träffa en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården inom 14 dagar, om bedömningen av vårdbehovet förutsätter det. För munhälsovårdens del innebär vårdgarantin att det från början av september ska vara möjligt att få icke-brådskande vård inom fyra månader. I dagsläget är kravet på tillgång till icke-brådskande undersökning eller vård inom primärvårdens öppna sjukvård en månad och inom munhälsovården sex månader. 

För närvarande besvarar Varhas hälsocentraler brådskande samtal i regel under samma dag och icke-brådskande samtal senast under följande arbetsdag. Per månad görs 50 000 bedömningar av vårdbehov per telefon. Läs mer om tillgång till vård inom Varha: varha.fi/hoitoonpaasy (tills vidare enbart på finska).

Suvi Vainiomäki, direktör för öppenvård, bedömer att den skärpta vårdgarantin kommer att innebära utmaningar för Varha, särskilt eftersom välfärdsområdets organisation befinner sig i sitt startskede. Det pågår ändå många utvecklingsåtgärder för att fullfölja vårdgarantin. För tillfället rekryteras bland annat 90 personer till olika uppgifter.

– Det kan vara bra att komma ihåg att den skärpta vårdgarantin inte innebär omedelbar tillgång till läkarvård. Vi har många utmärkta yrkesutbildade personer i våra hälsocentraler, och bedömningen av vårdbehovet avgör inte endast hur brådskande vården är utan också vilken expert som är bäst lämpad för att vårda patienten. En fysioterapeut är till exempel oftast den bästa experten för en patient med ryggsmärta. Ibland kan vården också bestå av råd och vägledning, eller så kan den ske på distans, betonar Vainiomäki.

Vårdgarantin omfattar stadier då sjukdomen förvärras samt nya problem med hälsan. Periodiska undersökningar för patienter med långtidssjukdomar samt multisjuka patienter omfattas inte av vårdgarantin. För sådana patienter upprättas en individuell vårdplan tillsammans med patienten. I planen ingår en tidsplan för fortsatta åtgärder samt frågor som gäller patientens eget ansvar. Endast intyg inom hälso- och sjukvården omfattas inte heller av vårdgarantin.

Ökning av samarbete och multiprofessionell verksamhet de viktigaste utvecklingsområdena

För närvarande utvecklas arbetet i Varhas hälsovårdscentraler genom flera projekt inom ramen för programmet Framtidens social- och hälsocentral i Egentliga Finland. Till de viktigaste åtgärderna i det pågående utvecklingsarbetet hör att öka den multiprofessionella verksamheten och samarbetet mellan yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården i hela regionen.

– Vi har till exempel testat en tjänst på hälsocentralerna i ett pilotförsök, där vården av patienter som behöver mångsidiga tjänster eller många olika slags tjänster kartläggs, och där tjänsterna planeras tillsammans med patienten, säger projektdirektör Pia Kirjonen.

I den här modellen väljer en kundhandledare de tjänster inom social- och hälsovården och den tredje sektorn som kunden behöver. I pilotförsöket har också ingått att socialhandledare och hälsovårdare arbetar i par, vilket har visat sig vara lyckat både ur kundernas och arbetstagarnas synvinkel.

Ett regionalt nätverk av utvecklare har också bildats för social- och hälsotjänsterna. Nätverkets syfte är att först sammanställa de olika arbetssätten i regionen och därefter komma överens om vilka som ska användas framöver.

– Utvecklarna tar de överenskomna arbetssätten med sig till sitt eget område och startar ett utvecklingsarbete i samarbete med ledningen. På så sätt blir verksamheten enhetligare så småningom, berättar Kirjonen.

Bedömningen av vårdbehov kommer alltjämt att vara en viktig del av vårdkedjan inom primärvården, och den är avgörande i genomförandet av vårdgarantin. När vårdgarantin skärps blir det allt viktigare att vårdkedjan startas omedelbart och så direkt som möjligt hos rätt expert. 

Inom Varha kommer genomförandet av vårdgarantin att följas upp utifrån uppgifter i THL:s mätare Avohilmo. Uppgifterna i registret är dock ännu inte tillräckligt pålitliga på riksnivå.

– Uppgifterna måste vara pålitliga för att vi ska kunna följa upp den verkliga situationen. Vi har gjort förbättringar i uppgifternas tillförlitlighet inom projektet och här har vi som region gjort ett stort framsteg i utvecklingen, berättar Kirjonen.

Fler sätt att kontakta munhälsovården elektroniskt på kommande

Marina Merne-Grafström, direktör för munhälsovård, berättar att man hela tiden arbetar för att åtgärda den överbelastade situationen inom mun- och tandvården. Det har varit svårt för munhälsovården att harmonisera vårdrutinerna under våren samtidigt som den nya organisationen har startats upp.

– Vi förbättrar våra tjänster genom att utnyttja våra medarbetares gedigna kompetens och ser över vår arbetsfördelning. Vi förbättrar fortlöpande vår kundservice och kommer att införa fler sätt att kontakta munhälsovården elektroniskt. Till exempel införde vi den elektroniska tjänsten för symtombedömning, Omaolo, i Åboregionen i våras. Genom den kan man kontakta munhälsovården i brådskande och akuta fall, säger Merne-Grafström.

I enlighet välfärdsområdets riktlinjer kommer systemet med servicesedlar också att utvecklas, samt utvidgas till hela Egentliga Finland. Arbetet på tandläkarmottagningarna kommer också att i högre grad utföras av den egna personalen.

Mer information om vårdgarantin: stm.fi/sv/skarpningen-av-vardgarantin